De första betalningsmedlen var ofta föremål vilka förekom naturligt i området där människan var bosatt. Detta var allt från levande djur, pälsar, pärlor, snäckor, fjädrar, bärnsten, stenar, stenyxor och senare metallstycken.

Det vi kan konstatera är att människor alltid har byt och handlat varor med varandra och att detta skedde långt före användandet av mynt, faktiskt flera tusen år före det första myntet existerade. Att dock räkna ut när det första myntet präglades kan vara svårt, främst på grund av frågan vad är egentligen ett mynt men även på grund av att de första mynten troligtvis fanns långt innan uppkomsten av skrivkonst varav dokumentation troligtvis saknas.

  Präglade betalningsmedel av metall

Historiskt har mynt som präglats varit runda och platta men de allra första präglingarna var vanligtvis formade som klot eller ägg. Detta på grund av hur tillverkningen skedde och på grund av den utrustning man hade att tillgå. Under modern tid har dock de flesta mynt varit cirkelformade, med undantag för klippingar som var fyrkantiga och andra udda inslag.

Om vi väljer en modern tolkning av mynt är ett populärt men även det ifrågasatt sätt att definiera mynt att de bör vara av någon form av metall, de bör vara rund eller i alla fall ovala och platta. De bör ha en bild, text eller tecken på en eller båda sidorna av myntet och de ska vara sanktionerad av en kung eller regent.

Dock bör man vara försiktig då man exkluderar mynt gjorda av lera,

porslin, läder och andra material än de av metall. För den delen var de första betalningsmedlen i metall inte små runda mynt med en text eller avbildning av en regent.

Därför blir frågan kring definitionen av mynt en komplex ekvation. Vi vet att de första myntliknande betalningsmedlen som vi känner till kom att användas under Zhoudynastin i Kina som började omkring 1 000 år före Kristus. Dessa mynt var beroende på period utformade som små snäckor, knivar eller spadar och var främst tillverkad i brons. Dessa mynt har därför enligt modern tolkning diskvalificerats som mynt även om ett argument skulle kunna göras för att dessa bör få kallas för de första mynten

Tre kulturer 700 - 500 före Kristus

När människan väl övergick till mynt skedde detta under en relativt kort period mellan 700 och 500 år före Kristus i främst tre områden, Kina, Indien och Främre Orienten eller det som idag är de östra delarna kring medelhavet.

Det är idag oklart om dessa kulturer hade någon större kontakt utöver möjligtvis sporadisk handel med varandra under denna period då mynten har väldigt tydliga särdrag vilket tyder på att även om utvecklingen av mynt skedde under samma århundrande skedde utvecklingen separat utan något utbyte av kunskap eller tankar och idéer.

Därav är uppkomsten av mynt troligtvis en naturlig evolution av betalningsmedel vilket hade uppkommit oavsett.


           Lydien år 640 Före Kristus

Årtalet för när mynt började att präglas kring Egeiska havet är idag okänt och det har bland annat hävdats att kung Pheidon av Argos präglade mynt år 600 före Kristus. Detta är dock inte bekräftat eftersom inga mynt från denna period har lokaliserats, därav är det osäkert om mynt under tidigt 600 år före Kristus faktiskt existerade.

Samma osäkerhet gäller även uppgifterna om att mynt skulle präglats på den grekiska ön Egina vilket ingick i Pheidons rike innan de enligt historien skulle komma att präglas i Lydien. Källor för att prägling skulle uppstått på Egina kommer från antika texter och innehåller tyvärr väldigt lite information om var, hur och vem som skulle bedrivit denna prägling.

Lydien år 640 f.Kr.
Det vi dock vet med säkerhet är att Lydien ett konungarike i området Jonien (Mindre asien) som numera tillhör Turkiet vilket enligt moderna mått inte var större än en stadsstat började att prägla mynt runt år 640 före Kristus. även här råder det viss osäkerhet om präglingen startade innan år 640 Före Kristus då mynt från denna tid sällan angav år eller väsentlig information vilket skulle underlätta datering.

Mynten i Lydien präglades främst av materialet Elektron eller Elektrum vilket var en naturligt förekommande legering av silver och guld i området kring Lydien. Mynten som tillverkades i Lydien kring år 640 Före Kristus var relativt tjocka, bönformade och med en bild av ett lejonhuvud vilket var kungahusets symbol och vägde runt sju till åtta gram  (168 vetekorn).

Vad som skiljde mynten som präglades i Lydien mot andra betalningsmedel vilka hade använts innan var att mynten hade en standardiserad vikt vilket motsvarande 168 vetekorn, mynten var präglade med kungens sigill vilket garanterade mängden ädelmetall i myntet och vilken makt eller regent som borgade för dess värde.

Mynten kom att revolutionera handeln i Lydien och kringliggande områden då köpmän och handlare inte längre behövde kontrollera att vikten på lösa guld och silverklumpar var korrekt men även att ädelmetallen var tillräckligt ren. Kungahuset garanterade ju nämligen värdet att på ett mynt var korrekt.

Lydien kom att under dess existens bli ett av antikens mer välbärgade

riken och det var inte sällan att köpmän från hela den upptäckta världen under denna period vallfärdade till stadsstaten för att genomföra sina affärer i vilket skulle kunna beskrivas som moderna handelsdistrikt. Lydien var bland annat känt för sina parfymer och kosmetika.

Efter Lydien 600 - 500 Före Kristus

Under århundrandet mellan 600 och 500 år Före Kristus spred sig sedan användandet av mynt ut över de grekiska städerna och mindre Asien för att slutligen nå övriga världen.

Till följd av denna expansion av myntprägling kom även andra metaller och blandningar av olika metalltyper att bli vanliga betalningsmedel då det ofta var tillgången av olika metaller som bestämde vilken metall som skulle användas till präglingen. I romarriket var det bland annat vanligt att rena silver eller guldmynt präglades runt år 200 Före Kristus till 400 Efter Kristus.

Under tiden kom nya präglingsmetoder att utvecklas vilket innebar att man räfflade kanterna på mynten för att minska risken att människor klippte bort bitar av mynten för att sedan smälta ner dessa och tillverka nya mynt. Det blev även vanligare att mynt tillverkades av olika metaller i så kallade legeringar, där deras nominella och faktiska värde inte längre är det samma.

Med tiden kom efterfrågan på nya mynt att överstiga tillgången vilket gjorde att betalningsmedel gjorda av papper eller liknande material kom att tryckas. Detta är vad vi idag kallar sedlar och deras värde är enbart kopplat till den garanti som en stat eller centralbank ger innehavaren då värdet är mycket litet för en bit papper med tryck.