Även handeln i Stockholm började ute på stadens marknader och redan under 1600-talet bedrevs handel av olika råvaror och värdepapper vid Stortorget i Gamla Stan.

Under början av 1750-talet var byteshandeln fortfarande en stor del av handeln i Sverige även om majoriteten av dåtidens affärer nu skedde via kontrakt vilka kan jämföras med nutida optioner och terminer. 

Dessa kontrakt erbjöd bönderna en garanterad inkomst och ett lugn vilket tillät dem att koncentrera sig på jordbruket utan att behöva oroa sig för om skörden skulle bli såld eller ej. Denna handel var dock inför en stor förändring.


                         1767 - 1860


1767
Under året 1767 bestämde stadens borgare och handelsmän att ett börshus skulle finansieras och byggas. Som en del av finansieringen av det nya börshuset infördes en tull på alla lyxvaror som importerades till Sverige.

Platsen där Börshuset kom att byggas var tidigare platsen för Rådstugan (Rådhuset) vilket var i själva verket en samling av byggnader där vissa hade medeltida ursprung. Rådhuset revs och år 1778 var byggnationen av det nya börshuset ritat av arkitekt Erik Palmstedt klart på Stortorgets norra sida.

För invigningsceremonin var Gustav III på plats och invigningen skedde i stora börssalen. Gustav var även på plats 8 år senare för att instifta grundandet av den Svenska Akademin med uppdrag att främja svenska språkets renhet, styrka och höghet, särskilt i skaldekonsten och vältaligheten.

Börshuset kom att delas mellan två hyresgäster. På den nedre våningen fanns Stockholms Fondbörs och på övervåningen hade Stockholms

borgerskap sina lokaler.

Efter grundandet av börshuset 1778 upprättades det ett system där handlare kunde ansöka om att bli börsmedlem. Funktionen dessa medlemmar hade var att verka som en mellanhand mellan investerare och börshuset varav de även garanterade att handeln skedde på ett korrekt sätt. Handeln vid start var bara öppen någon timme varje dag.

Handeln från år 1778 och fram till 1800-talet bestod främst av varor, reverser, växlar och sjöförsäkringar. Under denna period genomgick dock Sverige industrialiseringen vilket kom att ändra bolagskulturen och i med detta även handeln i börshuset.

1853 - 1860
Under åren 1853-1860 noterade dock stadsmäklarna bara 10 avslut varav dessa var fördelade på sex avslut i aktier och fyra i obligationer. Resterande aktiehandel skedde via auktionsverket och handeln med obligationer hanterades fortfarande hos de större bankerna.

Från 1860-talet tjänstgjorde börssalen även som stadsfullmäktiges sessionssal. Svenska Akademin vilket vid detta tillfälle fortfarande inte hade en fast lokal kom även att använda börssalen vid sin högtidsdag.

1863 - 1907

1863
Det skulle dröja ända fram till år 1863 innan Sverige fick en aktiv fondbörs. Den 18 januari upplästes från Storkyrkans predikstol ett kungligt reglemente om försäljning av obligationer, lottbrev och aktier på Stockholms Fondbörs. Onsdagen den 4 februari klockan 14 hölls den första fondbörsauktionen. Det blev 22 avslut med en omsättning på 14 105 daler riksmynt. 

Därefter höll Stockholms Fondbörs auktioner den första onsdagen i varje månad. En fondmäklare vid namn Carl Gustaf Hierzéel som var en av Initiativtagarna under denna period blev snabbt den överlägset största mäklaren. Under de fem första åren under aktiv börshandel stod han för mer än 92% av omsättningen.

1901

År 1901 fick Fondbörsen sedan en ny instruktion då även Handels- och sjöfartsnämnden erhöll rätten att auktorisera egna mäklare. I samband med detta inrättade Stockholms Fondbörs en Fondbörskommitté vars uppgift var förvaltning och tillsyn. Detta år skapades även A och B listan vilket var dåtidens kurslistor. Under året uppgick omsättningen till 4 miljoner kronor.

1907
Under 1907 kom sedan affärsbankerna att tillåtas som medlemmar vilket ökade antalet aktiva medlemmar från tidigare fem till 20. Handeln 1907 pågick under en timme aktiv börshandel i börssalen för att sedan fortsätta utanför börsen.

1912 - 1931

1912 - 1913
1912 införde Fondbörsen en extra timme efter uppropet vilket i praktiken förlängde handeln från tidigare en timme om dagen till två timmar. Samma år skapades den första officiella kurslistan vilket år 1913 började publiceras i rikets publikationer.

1914 - 1917
Under perioden 1914 -1917 kom sedan den nya tekniska lösningen telefonen att få sitt stora genombrott på Stockholmsbörsen. Telefonen gjorde det möjligt för spekulanter och investerare att ringa in till en börsmäklare och utan att personligen befinna sig på plats i börshuset genomföra en affär.

Att inte glömma är att Fondbörsen var stängd tre månader från början av augusti till början av november 1914 till följd av krigsutbrottet i augusti. Även därefter tillämpade börsen begränsade öppettider två–tre dagar i veckan fram till september 1915. Under denna period sjönk omsättningen från uppskattningsvis från 1027 miljoner kronor 1913 till runt 400 respektive 500 miljoner kronor 1914 och 1915.

Under 1914 kom även Svenska Akademin att förvärva nyttjanderätten att för all framtid använda övervåning samt vinden i börshuset genom en donation. Varav de från och med 1921 flyttade in i lokalerna.

1918

Börshuset byggdes om år 1918 och i samband med detta blev Fondbörsen ensam på bottenvåningen med pulpeter och plats för 82 mäklare i uppropssalen. Vid tillfället hade Fondbörsen 44 medlemsföretag. Omsättningen uppgick till hela 1 586 miljoner kronor ett rekord som stod sig till 1972. I september samma år togs ett nytt elektriskt markeringssystem i bruk vilket gjorde Stockholms Fondbörs till Europas modernaste börs. Fondbörsen kallades under denna period för världens tystaste börs.

1931
När Storbritannien 1931 släppte greppet om guldmyntfoten stängdes börsen återigen under tre veckor för att undvika panik och börsrusning till följd av befarade valutasvårigheter.

Kreugerkraschen 1932

Fram till Börskraschen 1929 hade Ivar Kreuger byggt upp sitt bolag Svenska Tändsticks AB med dotterbolag till ett stort affärsimperium. Bolaget hade under 1920-talet varit väldigt framgångsrik i sina affärer i de pressade efterkrigsekonomierna i Europa. Kreuger hade skaffat sig tändsticksmonopol i flera länder i utbyte mot gigantiska krediter.

Dessa krediter hade finansierats via återkommande nyemissioner av aktier och en kreativ bokföring där förluster och kostnader hade flyttats runt i koncernens olika bolag.

När vågorna från kraschen i USA sedan kom till Sverige och Europa föll aktierna på Stockholms Fondbörs genom golvet och det högt överbelånade företaget var på ruinens brant. I och med Ivar Kreugers självmord den 12 mars 1932 i Paris var Kreugerkraschen ett faktum varav Stockholms Fondbörs stängdes i nio dagar.

1972 - 1979

1972
År 1972 förenklades aktiehanteringen på Stockholms Fondbörs när bolagens aktieböcker för första gången kunde läggas in och registreras i den datoriserade Värdepapperscentralen vilket hade grundats 1967.

1974
1974 kom sedan den stora datoriseringen till Fondbörsen varav krittavlorna för efterbörsen ersattes i ett första steg att ta börsen in i den digitala eran. Under de kommande åren utvecklades sedan datakommunikationstjänster för börsmedlemmarna och Fondbörsens övriga intressenter. Omsättningen detta år uppgick till 2 miljarder kronor.

1979
År 1979 reviderades lagen för Fondbörsen och efter det fick den ett lagligt monopol på handel i fondpapper.

1985 - 

1985
Olof Stenhammar startade Optionsmäklarna eller OM i kort 1984 vilket då var världens första moderna och privatägda börsverksamhet och den 12 juni 1985 kunde OM erbjuda handel i sex köpoptioner vilka hade aktier som underliggande tillgång.

Optionshandel vilket ännu var ett relativt nytt påfund gynnades av det starka börsklimatet vilket under mitten av 1980-talet gjorde det möjligt för OM att snabbt växa till en av Europas största handelsplatser.

1986
1986 introducerades OMX-index och OM utvecklade samtidigt en integrerad clearingverksamheten vilket innan dess hade sköts av en utomstående part. Denna integrerade börs- och clearing funktion innebar att OM kunde själva agera mellanhand mellan köpare och säljare, ett helhetskoncept vilket gav dem en stor fördel mot Fondbörsen.

1987
Den 19 oktober 1987 inträffade den svarta måndagen på Wallstreet vilket följdes av följande nedgångar när börsen slutligen planade ut fem veckor senare hade börsen fallit med hela 40%. Under detta år kom även börsens marknadsinformationssystem SIX (Stockholm Information eXchange) att göra premiär. OM noterades även på Stockholms fondbörs 1987.

1989

Det skulle sedan dröja till den 2 juni 1989 innan SIX kompletterades av SAX eller Stockholm Automated eXchange, ett elektroniskt handelssystem vilket vid start erbjöd handel med sex företag. SAX var ett orderbaserat system som sammanförde köp- och säljorder automatiskt. Resultatet av detta system var att mäklarna i själva börshuset blev överflödiga då köp- och säljordrar kunde skickas från en dator med uppkoppling mot SAX. I och med detta blev Stockholms Fondbörs världens modernaste börs.

1990
Det sista börsuppropet hölls den 31 maj 1990 och aktien som fick äran var Försäkrings AB Skandia vilket var den enda kvarvarande aktien som var noterad på Stockholms Fondbörs redan vid den första fondbörsauktionen 1863. Därefter var samtliga aktier flyttade till SAX.

1991
I november startade Stockholms obligationsbörs även förkortat SOX vilket inriktade sig på handel med obligationer för mindre placerare.

1993
Riksdagen beslutar januari 1993 att en ny lag ska antas varav börsmonopolet kom att upphöra och Stockholms Fondbörs ombildades till aktiebolag. Det nya bolaget Stockholms Fondbörs AB kom nu att ägas av börsens medlemmar och emittenter.

1994
Redan året efter privatiseringen introducerades det 40 nya bolag på Fondbörsen varav 6 nya medlemmar antogs och av dessa var 3 utländska företag vilka verkställde handeln i SAX, från terminaler placerade utomlands. Den totala handeln i SOX och aktiehandeln

uppgick till 688 miljarder kronor. 

SIX vilket hade introducerats 1987 såldes till Bonnier Information Services AB.

1995
Stockholms Fondbörs blir godkänd som Recognized Overseas Investment Exchange (ROIE) av brittiska Treasury vilket är ett godkännande för en utomstående börs att agera på den brittiska marknaden. I september samma år introducerades Stockholms Fondbörs på Internet.

1996
Till följd av ett ökat intresse från bland annat amerikanska investerare förlängde Fondbörsen öppettiden med en timme varav börsen stängde 17:00 istället för 16:00. Stockholms Fondbörs accepterar från och med september automatisk orderförmedling.

1997
OM och Stockholms Fondbörs går samman och skapar tillsammans OM Stockholmsbörsen. Samma år i juni undertecknar OM Stockholmsbörsen och Köpenhamnsbörsen en avsiktsförklaring om en gemensam nordisk värdepappersmarknad vilket kommer kallas NOREX. OM Stockholmsbörsen blir även 1997 världens första börs att certifieras med ISO 9001.

1998

De sista delarna avseende NOREX godkändes i januari 1998.
I samband med detta fullbordades även sammaslaggningen av Stockholms Fondbörs och OM Gruppen. OM som även var noterad på OM Stockholmsbörsen hamnade till följd av det regulatoriska problemet under Finansinspektionen tillsyn varav myndigheten tog direkt ansvar över handeln i OM-aktien.

För att förbättra förutsättningarna och tillgången till kapital för mindre svenska bolag startas Nya Marknaden.

1999
Den 21 juni kan svenskar för första gången handla danska aktier som är noterade på den danska börsen via OM Stockholmsbörsen. Vilket är första gången en allians av denna typ blir verklighet, två börser men ett gemensamt handelssystem.

2000
Den 17 oktober väljer även den norska Oslobörsen att acceptera att medlemskap i NOREX. Den isländska börsen blir en partner i NOREX och flyttar sedan samma år sin handel till det gemensamma handelssystemet SAXESS.

2001
Gemensamma medlems- och handelsregler tas fram i Norden för Sverige, Danmark, Norge och Island. Oslobörsen flyttar sin aktiehandel till SAXESS. OM Stockholmsbörsen byter namn till Stockholmsbörsen.

2003
OM och HEX-gruppen som består av Helsingfors värdepappersbörs (HAP), Finlands Optionsmarknad (SOM), Tallinns börs (TSE),

Estlands värdepapperscentral och den Isländska börsen (ICEX) går samman och skapar OMHEX.

2004

Finska och svenska värdepapperscentralerna (APK och VPC) går samman och bildar NCSD, som senare blir en del av Euroclear Group.
OMHEX byter namn till OMX.

2005
OMX och Köpenhamnbörsen blir ett.

First North grundas i Danmark.

2006
Lansering av OMX Nordiska Börs eller mer känt som Nordiska Börsen genomförs där Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn ingår.
Gemensamma regler för finansiell presentation och noteringskrav införs för nordiska bolag. OMX och den isländska börsen inklusive den isländska värdepapperscentralen slåss samman.

Nya marknaden går samman med First North den 12 juni.

2007
First North lanserades i Sverige och Finland.
OMX förvärvar Armeniska börsen.
NASDAQ förvärvar OMX och NASDAQ OMX Group skapas.

2008
NASDAQ OMX förvärvar delar av Nord Pool som blir NASDAQ OMX Commodities.

2009
NASDAQ OMX Stockholm öppnar för handel i de mest omsatta norska aktierna.

2010
NASDAQ OMX lanserade den 8 februari INET, en handelsplattform vilket fortfarande används i de sju nordiska och baltiska kapitalmarknaderna och SAXESS fasades i och med detta ut.

Nutid

Stockholmsbörsen heter idag Nasdaq OMX Stockholm eller gemensamt med de nordiska och de baltiska börserna i Helsingfors, Köpenhamn, Island, Tallinn, Riga, Vilnius Nasdaq OMX Nordic.