En warrant är ett värdepapper som ger dig möjligheten att ta del av en akties eller annat värdepappers värdeförändring utan att du behöver köpa eller sälja själva tillgången. I kort är en warrant en option med lite fler regler.

Notis: Alla exempel är beräknade som 1 enhet om inget annat anges, normalt handlas warranter om 100 eller 1 000. Alla exempel är exkl. premie och eventuella avgifter.

Vad är skillnaden mellan en Warrant och en option?
De största skillnaderna mellan en option och en warrant är att optioner är standardiserade avtal och att warranter är ett finansiellt instrument utan standardisering.

Förutom att namngivningen ser olika ut beroende på utgivare skiljer sig även villkoren avseende leveransen av underliggande tillgång mellan en option warrant åt. Emittenten bestämmer nämligen i förväg om warranten vid lösen ska leverera aktien eller om en kontantavräkning ska ske. Vilket alltid anges i villkoren.

Nedan finner ni en sammanfattning av skillnaden mellan en option och en warrant:

– Warranter har längre löptider än optioner, vanligtvis på 1-2 år.

– Är inte standardiserad och kan namnges olika av olika utfärdare.

– Det är emittenten som bestämmer om det är leverans eller kontantavräkning vid lösen.

– Warranter är ett värdepapper och inte ett avtal. En standardiserad option är ett avtal och alltså inte ett värdepapper.

– En enskild privatperson kan enbart köpa eller sälja en warrant och inte själv ställa ut en warrant vilket är möjligt med optioner.

– En fördel som skiljer Warranter mot optioner är att Warranter är billigare att handla med (Ingen premie utan courtage) och att det inte kräver några speciella avtal för att börja handla dem. 

– Warranter har en garanterad likviditet. Då det bara är banker eller andra institutioner som kan ge ut warranter fungerar dessa som market maker, vilket i sin tur innebär att det alltid finns en köp- eller säljkurs.
Handeln med Warranter sker dock i samma handelssystem som med optioner. 

Utöver detta är en warrant strukturerad på samma sätt en option där det alltid finns en underliggande tillgång vilket warranten följer. Detta kan i likhet med en option avse tillgångar som en aktie, råvaror, valutor eller index. Det finns därför nästan ingen gräns för vad en underliggande tillgång kan vara.

Majoriteten av utställda warranter är idag i regel köpwarranter även om det även finns ett utbud av säljwarranter. Warranter delas sedan även in i olika grupper vilket likt optioner består av amerikanska och Europeiska warranter med tillägget av Asiatiska warranter.

Amerikansk, Europeisk eller Asiatisk?

I likhet med optioner avser skillnaden mellan amerikanska, europeiska och eller asiatiska warranter vilken rätt innehavaren har att lösa in warranten innan slutdagen. Asiatiska warranter skiljer sig dock ytterligare vilket vi kommer att gå igenom nedan.

De tre typerna:

– Europeiska warranter
– Amerikanska warranter
– Asiatiska warranter


Europeiska warranter är den vanligaste typen av dem tre och kan bara lösas in på slutdagen. Avräkningen av Europeiska warranter sker kontant och då är det mellanskillnaden mellan den underliggande tillgångens värde och warrantens lösenkurs som betalas ut.

Amerikanska warranter är inte lika vanliga som europeiska. Dessa kan likt amerikanska optioner lösas in när som helst under löptiden. Du behöver därför inte invänta slutdagen innan du som innehavare begär lösen.

Amerikanska brukar i regel vara dyrare av den enkla anledningen att dessa kan lösas när som helst under löptiden och detta är då en rätt som du betalar extra för.

Asiatiska warranter är speciella på det sätt att slutkursen räknas ut som ett medelvärde av kursen på den underliggande tillgången. Vanligtvis avser detta medelvärde de sista 5 eller 10 dagarna innan slutdagen. Detta kallas även en asiatisk svans.

Asiatiska warranter kan likt europeiska warranter inte lösas in före slutdagen. Att notera är att asiatiska warranter vanligtvis har ett lägre värde än europeiska warranter till följd av att volatiliteten (rörligheten) i asiatiska warranter är lägre då det är ett medelvärde.


                             Nyckeltal

Lösenpris
Anger till vilket pris innehavaren får köpa den underliggande tillgången för på slutdagen. För köpwarranter gäller det att den underliggande tillgången har ett högre värde än lösenpriset för att warranten ska ha ett värde på slutdagen. För säljwarranter gäller det att den underliggande tillgången har ett lägre värde än lösenpriset för att warranten ska ha ett värde på slutdagen.

Delta
Delta beskriver hur mycket warrantens pris förväntas stiga eller falla i relation kommer att falla i relation till den underliggande tillgången. Delta för köpwarranter anges alltid som ett tal mellan 0 och 1 medan delta anges som -1 och 0 för säljwarranter.

Om vi utgår från att delta för en köpwarrant är 0.1 så kommer värdet på warranten att öka med 10 öre om den underliggande tillgången ökar i värde med 1 krona.

Elasticitet
Elasticitet anger hur mycket en warrants värde förväntas förändras när den underliggande tillgången rör sig i värde. Om en köpwarrant har en elasticitet på 5 förväntas warranten att stiga med 5 % om den underliggande tillgången stiger med 1 procent.

Elasticitet anges som ett positivt värde för köpwarranter och som ett negativt värde för säljwarranter.

Break-even
Break-even är det pris som den underliggande tillgången på slutdagen skall nå för att din investering skall gå jämnt upp, exkluderat eventuella avgifter.

Break-even för köpwarrant = Warrantenspris × Antalet warranter per aktie (paritet)+ Lösenpris

Break-even för säljwarrant = Lösenpris – Warrantenspris × Antalet warranter per aktie (paritet)

Hävstång
Warranter handlas även de med samma hävstångseffekt som optioner vilket betyder att du kan få en större avkastning genom att äga en warrant än den underliggande tillgången. Du kan räkna ut warrantens aktuella hävstång med följande formel:

Hävstång = Pris på den underliggande tillgången/ (Pris på warrant x Antal warranter per aktie).

Exempel:

Låt oss säga att vi vill handla OMXS30 och värdet just nu på den tillgången är 1040, priset på warranten är 0,8 och pariteten är 100.

Då kommer hävstången att bli 1040 / 0.8 x 100 = 13
Hävstången är 13 gånger rörelsen i den underliggande tillgången procentuellt.

Paritet
När du handlar med warranter vilka följer en aktie är det även viktigt att ta reda på pariteten. Paritet avser det antal warranter som krävs för att köpa rätten till den underliggande aktien. Eller även kallat antal warranter per underliggande. Detta är även någonting som varierar från warrant till warrant och det kan förekomma paritet på två men även på 100. Paritet kan även benämnas som warrantens multiplikator.

Exempel:

Om en warrant har en paritet på 10 så krävs det följande 10 warranter för att få rätten att köpa 1 aktie.  Enligt multiplikatorn är warranten värd 0,1 (1/10). Om vi då säger att warrantens pris är 0,5 kronor och lösenpriset är 30 så nås break-even enbart när aktien handlas till 35 kronor. För att förenkla det 30+(10x0,5) = 35 kronor.

Om antalet aktier i ett bolag skulle förändras under warrantens löptid till följd av en nyemission, fondemission eller split så justeras villkoren för warranten efter det villkor som gäller för förändringen. Om en split genomförs med 3:1 betyder detta att du får köpa tre så många gånger warranter till ett lösenpris som är 1/3 av det ursprungliga lösenpriset.

Vad betyder ABB6D60SHB eller ELU5K140SHB?

Precis som i fallet med optioner finns det tusentals olika warranter och detta gör det svårt att veta vad varje warrant innebär, vilken underliggande tillgång warranten avser men även i detta fall vem som är utgivare. Som nämnt är även warranter inte standardiserade vilket gör att namngivningen ibland kan skilja sig mellan olika börser och utgivare.

Dock har svenska utgivare valt att utforma namngivningen enligt en gemensam modell vilket påminner om optionens standardiserade system. Detta gör att det oftast bara är de sista bokstäverna i slutet av warrantens namn som skiljer dem isär från varandra och detta är

emittentens beteckning.

För att göra det enklare kommer här två exempel på hur en warrant kan se ut:

Exempel: 1 ABB6D60SHB

ABB anger att det är en warrant på ABB aktien.

6 anger att slutåret är 2006.

D står för april vilket är warrantens slutmånad. Här får vi också information om att det är en köpwarrant.

60 är lösenpriset.

SHB är utgivaren och i det här fallet är detta Handelsbanken.

Exempel: 2 ELU5K140SHB

ELU anger att det är en warrant på Electrolux aktien.

5 anger att slutåret är 2005.

K står för november vilket är warrantens slutmånad. Här får vi också information om att det är en köpwarrant.
140 är lösenpriset.

SHB är utgivaren och i det här fallet är detta Handelsbanken.

För att göra det ännu tydligare kan du följa dessa 5 enkla steg:

1. Tre eller fyra bokstäver som anger vilken tillgång warranten avser.
2. Lösenåret kommer precis efter tillgångens namn.
3. Här beskriver bokstaven om det är en köp- eller säljwarrant och vilken lösenmånad den har.
4. Sedan kommer lösenpriset.
5. I slutet kommer de bokstäver som anger vem utgivaren är.

Hur vet man vilken månad det är och om det är köp eller sälj?

För att veta vilken månad en warrant går till lösen och om det avser en köp- eller säljwarrant har warrantmarknaden delat upp dem alfabetiskt.
Bokstäverna A-L betyder att det är en köpwarrant med lösenmånad januari till december. M-X betyder att det gäller säljwarrant med lösenmånad januari till december.

Månadsbeteckningen anger alltså om det är en köp- respektive säljwarrant och vilken månad som är slutmånad. Nedan listas de olika månadsbeteckningarna:

Köpwarrant - Säljwarrant

A januari - M januari

B februari - N februari

C mars - O mars   

D april - P april

E maj - Q maj   

F juni - R juni

G juli - S juli

H augusti - T augusti

I september - U september

J oktober - V oktober

K november - W november

L december - X december   

Vad sker när warranten når slutdagen?

När warranten når slutdagen kommer en avräkning, leverans eller förfall att inträffa. Vi kommer nu nedanför lista några av de alternativ som gäller för innehavaren och utfärdaren.

Innehavaren av aktiewarranter har följande alternativ:

– Leverans / Kontantavräkning
– Förfall
– Kvittning

Vid en leverans eller kontantavräkning erhåller innehavaren warrantens realvärde i kontanter. Avräkningen sätts automatiskt in på ditt konto några dagar efter slutdagen. Beroende på warrantens villkor kan även leverans av aktier ske.

Förfall inträffar på slutdagen om slutkursen för en köpwarrant är lägre än lösenpriset. Likväl om värdet är högre än lösenpriset hos en säljwarrant förfaller den värdelös. innehavaren förlorar då sitt investerade kapital.

Kvittning  eller nettning innebär att du som är innehavare säljer warranten till marknadspris och därmed realiserar en vinst eller förlust innan den slutar att existera.

Utfärdaren av aktiewarrant har följande alternativ:

– Leverans / Kontantavräkning
– Förfall

Då utfärdare av warranter har mer kontroll över de villkor som gäller för varje specifik warrant jämfört med en utfärdare av en option kommer utfärdaren bara vidta några åtgärder när warranten har ett realvärde.

När warranten har ett realvärde kommer utfärdaren antingen leverera aktierna om detta är ett villkor för warranten och innehavaren har tillräckligt med andelar för att kunna begära detta. Annars kommer en kontantavräkning att ske automatiskt.

Vid förfall behöver inte utfärdaren vidta några åtgärder då de redan har erhållit sitt courtage vid försäljningen av warranten. 

Vad bestämmer priset på en warrant?

Warranter likt optioner använder idag främst Black & Scholes modellen för att beräkna ett korrekt pris. Med undantaget att vi inte tar med premien i beräkningen då warranter enbart har courtage.

De faktorer som en innehavare och utfärdare måste ta i beaktning är priset på den underliggande tillgången, eventuella utdelningar i nämnd tillgång, volatiliteten (svängningar i underliggande tillgång), lösenpris och löptid.

Nedanför kommer vi nu att lista prissättningsmekanismerna för en warrant:

– Underliggande tillgångens värde, viktigt att komma ihåg om warranten är en köp- eller säljwarrant.

– lösenpris. 

– Återstående löptid. Längre löptider innebär generellt högre pris då warranten har en högre chans att nå ett fördelaktigt resultat.

– Volatilitet (Hur mycket svänger den underliggande tillgången i värde).

– Utdelningar i underliggande tillgång. Det ska dock noteras att redan kända utdelningar ska vara inräknade i warrantens pris.

– Marknadsräntan. En höjd ränta är positivt för en köpwarrant och negativt för en säljwarrant.

Viktigt att notera är att på slutdagen har warranten endast ett värde och det är realvärde. Realvärdet kan vara större eller lika med noll och därför aldrig negativt.

Hur värderar vi warranten under löptiden?

När vi värderar en warrant brukar man dela upp warrantens marknadspris i två delar, realvärde och tidsvärde. Nedan finner ni en sammanfattning.

Realvärde:

Realvärde köpwarrant = (Aktiekurs - Lösenpris) x Multiplikator

Realvärde säljwarrant = (Lösenpris - Aktiekurs) x Multiplikator

Tidsvärde:

Tidsvärde = Warrantpris - Realvärde

Warranter har alltid ett tidsvärde, med undantag för slutdagen då den går till avräkning eller förfall. Detta faktum är anledningen varför en warrant alltid har ett pris även om realvärdet skulle vara noll.

Warrantens värde på slutdagen?
Nedan finner ni en enkel modell för att beräkna warrantens värde på slutdagen:

Köpwarrantens realvärde på slutdagen = (aktiens slutkurs – lösenpris/ warranter per underliggande (paritet).

Säljwarrantens realvärde på slutdagen = (lösenpris – aktiens slutkurs) / warranter per underliggande (paritet).

För att beräkna aktiens slutkurs kan vi använda aktiens genomsnittliga stängningskurs under de 10 sista handelsdagarna av warrantens löptid.
Detta kallas för fastställelseperiod för slutkurs. En längre fastställelseperiod för slutkurs ger ett lägre pris på både köpwarranter och säljwarranter.

Köp eller sälj

Köpwarrant:
En köpwarrant ger köparen rätten att ta del av värdeutveckling över det angivna lösenpriset hos en underliggande tillgång. Köpwarrantens pris ökar i värde när den underliggande tillgången stiger i värde. För denna rätt betalar innehavaren utfärdaren courtage.

Säljwarrant:
En säljwarrant ger köparen rätten att ta del av värdeutvecklingen under det angivna lösenpriset hos en underliggande tillgång. Säljwarrantens pris ökar när kursen på det underliggande sjunker i värde. För denna rätt betalar innehavaren utfärdaren courtage.

     
                   Köpt en köpwarrant


Den som köper en köpwarrant tror alltså att den underliggande tillgången kommer under warrantens löptid stiga i värde. På detta sätt är optioner och warranter väldigt lika.

En anledning varför du köper en warrant istället för en aktie kan vara till följd av att du inte vill binda hela ditt kapital eller avsaknaden av kapital till detta, då kan en köpoption vara ett intressant alternativ. En annan aspekt som kan intressera dig för warranter är hävstångseffekten.

Varför köpa en köpwarrant?
– Hävstångseffekten
– Lägre kapitalbindning, mindre risk
– Tjäna pengar i en uppåtgående marknad

Utfärdad köpwarrant
Då warranter inte kan ges ut i samma omfattning som optioner utan enbart av banker eller andra institutioner är detta ointressant för dig som privatsparare. Det vi dock kan ta med oss är att warranter utfärdas till följd av att emittentet tror att värdet på den underliggande tillgången inte kommer passera lösenpris och att de då kommer tjäna några kronor i form av courtage.


               Köpt en säljwarrant


En säljwarrant är till skillnad mot en köp- och säljoption inte raka motsatsen mot en köpwarrant. Detta då en säljwarrant ger dig samma rätt att ta del av utvecklingen i den underliggande tillgången. Skillnaden är dock att det är nedgången som ger avkastning.

Varför köpa en säljwarrant?

– Spekulera i en nedåtgående marknad.

– Lägre kapitalbindning, mindre risk än att blanka aktien.

– Hävstångseffekten.

– Kompensera kursfall. Försäkra sig om en säljkurs och skydda sig mot en nedåtgående marknad.
– Undvika beskattning om försäljningen av aktien leder till realiserad vinst.

Utfärdad säljwarrant
Då warranter inte kan ges ut i samma omfattning som optioner utan enbart av banker eller andra institutioner är detta ointressant för dig som privatsparare. Det vi dock kan ta med oss är att warranter utfärdas till följd av att emittentet tror att värdet på den underliggande tillgången inte kommer passera lösenpris och att de då kommer tjäna några kronor i form av courtage.

Handeln av warranter

Till motsats från optioner sker handeln med warranter på samma sätt som med aktier. Du betalar således ingen premie utan enbart ett courtage som du gör vid köp eller försäljning av aktier. Skillnaden mellan warranter och andra värdepapper är dock det faktum att en warrant har en garanterad likviditet. Detta betyder att du alltid kan köpa eller sälja din warrant under marknadens öppettid.

Banker och mäklare brukar även vid handel av warranter kräva att handlaren tecknar ett avtal gällande derivathandel för att kunna delta på warrantmarknaden.

                              Risk


När du handlar med warranter löper du stor risk att du förlorar hela ditt satsade kapital om. För en köpwarrant förfaller placeringen utan värde om aktiekursen på slutdagen är lägre än lösenpriset, och investeraren förlorar då hela sitt placerade kapital. För en säljwarrant förfaller placeringen utan värde om aktiekursen på slutdagen är högre än lösenpriset, och investeraren förlorar då hela sitt placerade kapital.

Ägare av en warrant har även en emittentrisk vilket innebär att om emittenten inte kan fullfölja sina åtaganden eller om emittentet har försatts i konkurs kan warranten förfalla värdelös.

                              Villkor

Warranter och särskilt turbowarranter kan innehålla speciella villkor som emittenten (utfärdaren) sätter på warranten. Det är oerhört viktigt för dig som investerare att läsa på om dessa men även att ni förstår dem. Eftersom alla emittenter kan sätta olika villkor ska du aldrig handla i tro att samma villkor alltid gäller. En enkel regel att följa är att om du inte vet eller förstår villkoren i det specifika värdepappret investera inte.