En aktie är enklast förklarat en ägarandel. Om du till exempel äger 1000 aktier i Volvo och det finns 10 000 aktier i Volvo äger du de facto 1/10 av företaget, dess tillgångar, skulder, åtaganden,

förpliktelser och eventuell framtida vinst. Det finns dock inte bara en typ av aktier utan det kan både finnas A, B och C aktier i samma bolag, men även preferensaktier som har vissa speciella egenskaper och fördelar. Vad betyder egentligen A, B och C eller preferensaktier och varför ska du äga en aktie?

A och B aktier

A aktier:

Är den vanligaste formen av aktier och brukar även kallas stamaktier eftersom en stamaktie är de aktier som vanligtvis har getts ut i och med grundandet av företaget. Därför är det både rätt och fel att säga att en A-aktie är en stamaktie. Om du äger aktier i ett företag som har både A och B-aktier så betyder det oftast att A-aktien har en större rösträtt vid bolagsstämman men också en lägre likviditet på marknaden. En lägre likviditet betyder att aktien omsätts mindre, dvs den handlas inte lika mycket. A-aktier brukar främst locka dem som vill vara med att styra bolaget under en längre tid och inte spekulera i kortsiktiga upp och nedgångar. Det burkar även vara normalt att de ursprungliga grundarna äger A-aktier medan övriga ägare äger B-aktier, detta för att behålla kontroll över bolaget.

 

B eller C aktier:

Dessa aktier sticker vanligtvis ut av en enda anledning och det är att dessa aktier ger dig ett mindre antal röster jämfört med A-aktier. Vanligtvis brukar skillnaden sett till rösträtt vara 1/10, det krävs alltså 10 B eller C-aktier för att få samma rösträtt vid till exempel en bolagstämma som 1 enda A-aktie. Fördelen med B eller C-aktier brukar dock vara att dessa aktier omsätts mer än A-aktier och är därför enklare att sälja om det skulle behövas göras direkt. Det är inte heller ovanligt att en B eller C-aktie är dyrare än en A-aktie på börsen. Det brukar även av regel vara så att antalet B-aktier är fler än A-aktier.

 

Stamaktie:

Som nämnt ovanför så är en stamaktie en helt vanlig aktie. Om du någonsin ser att det står stamaktier nedskrivet någonstans så pratar vi helt enkelt om de aktier som först gavs ut då företaget grundades eller som har tillkommit via en nyemission av fler stamaktier. Att äga en stamaktie ger dig ingen speciell rättighet eller förtur jämfört med en preferensaktie och det är oftast stamaktier som du finner på en börs som Stockholmsbörsen.

Preferensaktier:

Preferensaktier är aktier som har vissa speciella fördelar och nackdelar jämfört med bolagets andra aktier. Om du äger en preferensaktie så kan du bland annat få företrädesrätt till utdelning från företagets vinst men också om företaget går i konkurs och tillgångarna är knappa. Du kan också få rätt till en bestämd avkastning i form av ränta som du får utbetald under en eller flera gånger per år. Det som dock talar mot ett ägande av en preferensaktie är att vissa preferensaktier inte ger dig någon rösträtt vid stämman, utbetalningen kan ställas in eller att företaget använder utnyttjar sin rätt att lösa in preferensaktien till förbestämt lösenpris.

Därför är det bra att man läser på om vad som gäller för den specifika preferensaktien för ibland kan en investering se bättre ut än vad den är innan man har läst på om de specifika bestämmelserna som gäller. Värdet på en preferensaktie kan också skilja sig rejält från en vanlig aktie då den inte fungerar på riktigt samma sätt som en vanlig aktie. Det är ofta räntan eller utdelningen som sätter värdet på en preferens vilket gör att du ibland kan betala mer än 10 gånger mer för en preferensaktie än en vanlig aktie i samma företag.

 

Förlagsaktier:

Detta är nog den minst förekommande aktien därute men den finns som alternativ. Oftast brukar det finnas angivet i bolagsordningen om företaget får utfärda förlagsaktier men det är väldigt ovanligt att det sker.

Förlagsaktier brukar som sagt sällan ges ut men när det sker så kan det bland annat ske på grund av att det finns en fientligt inställd ägare av bolagets aktier som bolaget vill spädda ut till någon annans fördel. Detta kan vara en manöver vilket bolag kan försvara sig med mot ett potentiellt uppköp. Förlagsaktier är oftast svagare sett till rösträtt och saknar rätt till utdelning och deltagande i fondemission. Bolagets ägare, styrelse eller stämma kan lösa in dessa när som helst.

 

Om företaget skulle gå i konkurs så har innehavaren oftast ingen förtur vid uppdelningen av tillgångar men har samma rätt som resterande aktieägare. En inlösen av denna aktie berättigar oftast ett värde av aktiens nominella belopp med en räntefaktor.

 

 

Exempel på aktier

 

Handelsbanken A                = A aktie

 

Handelsbanken B                = B aktie

 

SAS Pref                                = Preferensaktie

 

 

Räkneexempel:

Då det finns olika typer aktier och eftersom det är ganska vanligt att företag har mer än en typ av aktier så kan det vara lite förvirrande vad som gäller. Men nedanför ska vi försöka förklara hur fördelning av rösträtt och värde går till.

 

Om företag A är värderat till 1 miljon kronor och har 1 miljon aktier så betyder det att värdet per aktie är 1 krona och rösträtten är 1 eller 0,0001 % av 100 %.

A-aktier 100% = 1 000 000 aktier = 1 000 000 kronor

 

Om företaget har ett värde av 1 miljon kronor och har vardera 500 tusen A och 500 tusen B-aktier med samma röstvärde så betyder det att varje aktie är värd 1 krona och röstvärdet är 0,0001 % per aktie.

 

A-aktier 50 % = 500 000 aktier = 500 000 tusen kronor

B-aktier 50 % = 500 000 aktier = 500 000 tusen kronor

 

Men vad händer om rösträtten ändras, men den samlade rösträtten för A och B är 50 % var?

Om det finns 1 miljon A-aktier och dessa står för 50 % av alla rösträtter men medan B-aktien är bara värd 1/10 av A-aktien så betyder det att det krävs 10 miljoner B-aktier för att komma upp till en rösträtt av 50 %. Rösträtten är då 0,00005 % för A-aktier medan rösträtten för en B-aktie är 0,000005%. Värdet per aktie i detta fall är även det satt till 1 krona vilket betyder att bolaget värderas till 11 miljoner kronor.

 

A- 50 % = 1 miljon aktier = 1 000 000 kronor

B- 50 % = 10 miljoner aktier = 10 000 000 kronor

 

Det går att fortsätta att applicera denna enkla metod oavsett vilket antal aktier ett bolag har och oavsett vilken rösträtt de har. Det kan vara A, B och C aktier i ett företag men det samlade röstvärdet är alltid 100 %. Samma princip gäller även för det samlade bolagsvärdet om man skulle vilja räkna fram detta. Ta bara aktiens värde och multiplicera det mot antalet aktier.

 
Varför aktier?

Innan vi går in på vad en aktie betyder för dig som investerare kan det vara bra att svara på frågan, varför företag vill ge ut aktier. Det kanske låter konstigt att en ägare vill dela med sig av sitt företag och då minska sin kontroll över företaget och sin möjliga vinstpotential men det finns lite olika förklaringar till varför vissa företag väljer att ge ut aktier. Nedanför kommer några anledningar listas till varför ett bolag skulle vilja ge ut aktier.

1. Bolaget behöver mer kapital

Vissa bolag är kanske i behov av nytt kapital och den befintliga ägaren ifråga kanske inte själv kan bidra med mer kapital då allt redan finns placerat i företaget. Det kan också vara så att företaget vill expandera och behöver kapital för att förvärva eller etablera sig på en ny marknad. Då kan utgivandet av nya aktier vara en väg att gå för att få in mer kapital.

2. Enklare att få lån 

När ett företag fortfarande inte är noterat så har det ibland svårare att få lån då det inte finns någon marknadsvärdering på företaget och dess tillgångar. Då bolagets aktier finns på börsen så sätter marknaden ett värde på dessa vilket i längden underlättar det för företaget att få lån då de kan backa upp detta med ett marknadssatt värde som säkerhet.

3. Ägaren vill sälja

Ägaren kanske är 90 år och känner att det är dags att släppa eller i alla fall delvis släppa kontrollen över företaget och då kan man erbjuda en ny ägare aktier. Det finns också investmentföretag vilka har som strategi att köpa upp unga företag för att sedan i ett mer moget stadie sälja dem vidare eller alternativt sätta dem på börsen.

4. Ägarspridning och vetskap

Du kanske är ett litet företag men vill nu synas och höras och ett sätt att göra det är genom att bjuda in nya ägare i ditt företag. Förutom nytt kapital får du förhoppningsvis in individer med intresse och kunskap. Ibland kan det vara sådan publicitet som attraherar nya kunder eller skapar nya nätverk. Ett bolag som är noterat är dessutom mycket mer synligt än ett som inte är på börsen.

5. Aktier genererar fler ägare

En av anledningarna till att investerare vill att företag ska vara börsnoterade är att de då kan avyttra sitt innehav när de vill. Om de inte längre tycker att företaget är intressant eller inte lever upp till ställda förväntningar kan de sälja sitt innehav direkt till marknaden. Att vara noterad gör att fler är redo att investera sitt kapital i ett bolag eftersom det inte är bundet på samma sätt som ett onoterat innehav. Detta bidrar till att bolaget får in fler nya investerare.

7. Status vi affärer

Om företaget ska göra ett köp eller förhandla om ett avtal så har det börsnoterade bolaget en högre status än de andra konkurrenterna om dessa inte är börsnoterade. Detta har bland annat en stor påverkan i internationella förhandlingar där det kan vara många parter inblandade.

8. Betalningsmedel

Företag kan använda aktier som betalningsmedel vid förvärv av andra företag utan att låta pengar ``byta´´ händer. De gamla ägarna får istället aktier i det nya företaget, ibland till en viss premie eller med vissa förmåner om förvärvet skulle visa sig bli bättre än förväntat.

9. Anställda

Företag har möjligheten att ge sina anställda bonusar eller löner i form av optioner eller aktier. Detta för att binda kompetenta personer till företaget eller motivera redan anställda att arbeta effektivare. Det kan också verka mer attraktivt av arbetssökande om företaget är noterat.

 

Men varför skulle du som privatperson vilja köpa aktier?

När du köper en aktie i ett bolag så tar du en risk i den formen av att du stoppar in kapital i bolaget. När du tar denna risk så vill du ju också få en belöning för att du tar denna risk. Därför har du som aktieägare en rätt att få ta del av den vinst som ett bolag förhoppningsvis genererar. Detta är då din avkastning på ditt kapital och din belöning för den risk du har tagit.

 

Det som idag kallas avkastning sker främst på två sätt: 

1. Kursuppgång:
Aktien ökar i värde till följd av att bolaget har högre intäkter än kostnader vilket gör att bolaget generar en vinst. Bolaget kan även nå vissa specifika mål för produktion eller tillväxt vilket marknaden uppskattar och belönar företaget med högre belöning. Detta kallas kursuppgång.

2. Utdelning:
Det andra sättet man kan få avkastning är om bolaget gör en utdelning av bolagets kassa. Det vill säga företagets vinst eller överflödigt kapital som inte bolaget anser sig behöva.

Totalavkastning:
Den gemensamma avkastningen från kursuppgång och utdelning heter totalavkastning och är då totalen.

Räkneexempel:

Låt oss säga att ett företags aktier har gått upp från 10 kronor till 13 kronor under året och har gjort en utdelning av hela 2 kronor. Detta skulle betyda att den totala avkastningen är 5 kronor eller 50%.

Kursuppgång: 10 kronor till 13 kronor = 30%
Utdelning: 2 kronor av 10 = 20%
Totalavkastning: 5 kronor = 50%


                              Risk


Handel och ägande av aktier innebär en relativt hög risk men är begränsad till det investerade kapitalet. Därav innebär aktier en högre risk än fonder men samtidigt en lägre risk än handel med hävstångsprodukter som optioner och warranter.

Generellt kan man säga att aktiens framtida utveckling och möjliga potential är knuten direkt till hur företaget i fråga utvecklas över tid. Om bolaget går i konkurs blir aktien värdelös och om bolaget växer kommer även aktien att växa i värde.

Dock är historisk avkastning är ingen garanti till framtida avkastningar.