Många kanske tror att en fond är en enda sak men ordet fond i dess rätta bemärkelse är ett samlingsnamn för en massa olika typer fonder. Idag finns det aktiefonder, blandfonder, räntefonder, hedgefonder, branschfonder, indexfonder, regionsfonder, landsfonder, globalfonder, etikfonder, passiva och aktiva fonder men även en hel del andra fonder.

 

Men vad är egentligen en fond?

En fond beskrivs enklast som en portfölj eller en korg med ägg innehållande olika värdepapper samlade på ett enda ställe.

En fond ägs gemensamt av dess ägare eller andelsägare som har köpt en andel i fonden. Det är sedan ett fondbolag som hanterar administration och ser till att de inkomna medlen placeras i olika tillgångar. Normalt brukar den dagliga verksamheten sköttas av en eller flera förvaltare som beroende på fondens strategi ser till att fonden agerar efter detta.

Vad som sedan finns i en specifik fond beror på vilken inriktning fonden har och normalt brukar namnet avslöja inriktning. Det brukar även finnas en liten kort beskrivning till fonden hos de flesta mäklare på själva fondsidan. Annars är det att rekommendera att du läser igenom prospektet som avser fonden för att helt förstå vad det är du köper.

 

Aktiefonder

En aktiefond är en fond som huvudsakligen placerar sitt kapital i aktier. För att en fond ska kvalificera sig som aktiefond måste minst 75 % av fondförmögenheten bestå av aktier eller relaterande värdepapper.

Vanligtvis brukar en aktiefond investera i minst 20-30 olika aktier, detta görs för att sprida risken men även då fondlagstiftningen kräver minst 16 innehav. En aktiefond är väldigt enkel att förstå då det är aktierna som ägs av fonden som påverkar dess värde eller utveckling. Om aktierna ökar i värde eller ger utdelning så stiger värdet på din fondandel. Om det skulle vara tvärtom och värdet på en aktie tappar i värde så sjunker värdet på din fondandel.

 

Ett misstag är dock att tro alla aktiefonder är utformad på samma sätt, men det finns olika placeringsinriktningar, strategier och risknivåer. En aktiefond kan nämligen välja att investera i en specifik bransch som teknologi eller läkemedel. Dessa kallas då branschfonder.

Fonder kan även välja att investera i bolag från specifika länder eller regioner och då vara en Sverigefond eller en Asienfond. Även kallade länderfonder eller regionsfonder.

Det finns även fonder som enbart investerar i länder med hög tillväxt och dessa heter tillväxtfonder. För att inte glömma globalfonder som försöker att köpa aktier på samtliga börser för att få en globalspridning.

Den sista typen av aktiefonder är dem som har blivit väldigt populära under 2010-talet och det är Etik, hållbarhet- och Miljöfonder, dessa fonder har specialiserat sig på företag med god etik och ansvarstagande för hälsa och miljö. Brukar även kallas ESG-fonder från engelska Environmental, Social and Governance eller miljö, socialt ansvar och ägarstyrning. Mer om dem längre ned.

Ett axplock av olika aktiefonder:

Indexfond: Följer ett specifikt index som OMXS30 eller S&P 500.
Branschfond: Investerar i en specifikt bransch som medicin eller teknik.
Landfond/Länderfond: Investerar i ett specifikt land.
Regionsfond: Investerar i en specifik region.
Tillväxtfond: Investerar i länder med hög tillväxt.
Globalfonder: Investerar i aktier på samtliga börser och i större bolag.
Etikfonder: Fonder med inriktning på miljö, socialt ansvar och ägarstyrning.
ETF: En börshandlad fond.

Varför aktiefonder?
Om du som sparare inte har tid eller intresse för att köpa egna aktier och sedan förvalta din egen portfölj så är aktiefonder ett utmärkt alternativ. Aktiefonder låter dig ta del av uppgången i aktiemarknaden utan att själv vara aktiv.

Räntefonder

Räntefonder är fonder som enbart placerar i räntebärande värdepapper. Exempel på detta kan vara statsskuldväxlar, stats och bostadsobligationer med en given ränta. Räntefonder brukar vanligtvis delas in i två olika typer och dessa är långa eller korta räntefonder.

 

– Långa räntefonder 

Dessa räntefonder placerar i obligationer och andra ränteplaceringar som har långa löptider. Investerar ofta enbart i värdepapper på en längre tidshorisont på allt från 3 år till 10 år. Passar de som tror på en stillastående eller sjunkande utveckling i marknadsräntorna. Ger en relativ bra och hög avkastning med risk att avkastningen sjunker om räntorna stiger.

 

– Korta räntefonder / Penningmarknadsfonder

Dessa är som namnet anger fonder som investerar i räntebärande papper med kort löptid. Jämfört med långa räntefonder som investerar med en 3 - 10 årig tidshorisont så investerar dessa i löptider på mindre än ett år. Statsskuldsväxlar är en vanlig typ av underliggande tillgång i en kort räntefond, penningmarknadsfond eller likviditetsfond. Korta räntefonder kan jämföras med bankens sparkonto i fråga om avkastning och risk.

 

 

– High Yield fonder

En annan form av långa räntefonder är High Yield fonder. Dessa kan ur risksynpunkt jämföras med aktiefonder. Detta då de ofta placerar sitt kapital i utländska företagsobligationer med hög risk och låga kreditbetyg. Kort och gott köper de skräpobligationer som är utgivna av företag som oftast dras med stora problem ekonomiska och strukturella problem. Dessa fonder är inte lika beroende av räntemarknaden utan styrs framför allt av bolagsspecifik information. De rör sig ofta i tvära kast där tvåsiffriga upp och nedgångar inte är ovanliga.

– Flexibla räntefonder

Det finns även ett fåtal aktivt förvaltade, flexibla räntefonder där en förvaltare köper de räntepapper som för tillfället anses vara bäst. Skiljer sig inte så mycket nämnvärt från vanliga räntefonder mer än att förvaltaren är mer aktiv och kan äga både långa och korta räntepapper. 

Varför räntefonder?

En räntefond kan användas som en komponent för att minska risken i din fondportfölj. Då de inte är lika volatila som en enskild aktie eller aktiefond. Kan dessutom vara ett ypperligt sätt att spara en liten mindre summa i räntefonder för att när tillfället dyker upp använda denna reserv för aktieköp.

 

 

Hedgefonder

Namnet hedge kommer från engelskan och betyder på svenska att skydda sig eller att gardera sig. Hedgefonder är även en av de mest omtalade fondtyperna och har många gånger blivit ifrågasatt om de som äger dem och investerar i dem är moraliska. Detta kommer bland annat från att själva affärsidén med hedgefonder är att de ska oavsett marknadsutveckling nå en positiv avkastning och slå sitt jämförelseindex.

Detta gör att en hedgefond även i kriser kommer att försöka använda sig av volaliteten och osäkerheten i marknaden för att nå sitt avkastningsmål vilket inte brukar vara populärt bland dem som just då ser sina tillgångar försvinna. Hedgefonder har även historiskt kritiserats för att inte alltid följa upp sin riskhantering men även hur de mer allmänt ser på risk.

Hedgefonder räknas idag som en specialfond i Sverige då hedgefonder har mycket friare regler än de mer traditionella fondtyperna aktie- och räntefond. En hedgefond får nämligen ta både korta och långa positioner, använda sig av belåning, blanka och köpa derivat för att minimera förlust och för att öka sin potentiella avkastning. En förvaltare av en hedgefond får även mer fritt välja vilken investeringsstrategi som ska tillämpas och när.

Detta faktum innebär att avkastningen påverkas till stor del av hur skicklig förvaltaren är, vilket skiljer sig från en aktie- och räntefond
där avkastningen till stor del kommer från marknadens allmänna utveckling. Därför kan det vara viktigt att du som investerare gör en grundlig genomlysning av fondbolaget och dess förvaltare för att kunna få en mer tydlig bild av vilken typ av fond du investerar i.

Allt detta betyder att det jämfört med vad media ibland skriver, att det är svårt att klumpa samman olika hedgefonder då de kan se helt olika ut beroende på inriktning och förvaltarens egna strategier.

För att ändå dra en röd tråd mellan olika hedgefonder så är det dessa specifika egenskaper som gemensamt är unika för en hedgefond:

 

– Förvaltningen är absolut: Då målet är att ge en positiv avkastning oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna kallas den absolut.

 

– Friare regler: En hedgefond har generellt friare tyglar för att nå avkastningsmålet och kan investera i ett flertal olika tillgångar.

– Minimum krav: Det är vanligt att hedgefonder har höga minimumkrav på insättningsbelopp.

 

– Begränsad handel: Förutom att hedgefonder efter grundandet av fonden sällan brukar släppa in nya investerare så brukar handeln av fondandelarna vara högst begränsad och limiterad till vissa

handelsmönster.

– Förvaltaren: Förvaltarens kompetens, skicklighet och tur har en väldigt stor påverkar på resultatet.

– Många avgifter: Förutom att en hedgefond brukar vara dyrare än övriga fonder har vissa av dem även avgifter som tas ut om förvaltaren skulle lyckas bättre än uttalat mål.

Varför hedgefonder?

Även om hedgefonder har fått utstå en hel del kritik funkar de utmärkt till din portfölj om du vill få lite mer säkerhet vid turbulenta tider. Detta eftersom de kan vara mer aktiv och välja att för tillfället ändra sin strategi efter det rådande börsklimatet. Risken är dock att även de kan vid en bredd börsnedgång kan göra fel investeringar och presterare sämre än sitt jämförelseindex.

Blandfonder

En blandfond är exakt vad namnet avslöjar ett alternativ som varken är en aktiefond eller en räntefond. Denna fond får placera sitt kapital i både aktier och räntebärande papper och kan vara flexibel i hur den viktar balansen mellan de två tillgångarna.

Tanken med denna fond är att den ska ge en högre avkastning jämför med en traditionell räntefond samtidigt som den har en lägre risk än en traditionell aktiefond. Det finns idag ingen regel kring hur uppdelningen av aktier och räntepapper ska ske för blandfonder och därför finns det idag fonder som precis ligger under gränsen för att kvalificera sig som aktiefond. Viktningen brukar även variera mellan de två tillgångarna beroende på den ekonomiska utsikten och framtidstron.

Ett exempel på en typisk blandfond kan vara uppdelad i tre delar. En del består av aktier, en består av statspapper och den sista delen placeras i det som för tillfället bedöms ge högst avkastning till lägst risk.

Varför blandfonder?
Blandfonder passar dem som vill doppa tån i aktiemarknaden men inte riktigt vågar ta hela steget ut. Det är som att köpa två fonder men till priset av ett.


                                     Generationsfond


En generationsfond är i praktiken en blandfond där idén är att fonden övertid ska minska på risken. 

Detta är möjligt genom att fonden minskar på andelen aktier (hög risk) som finns i portföljen mot en större andel räntepapper (låg risk).

Denna fondgrupp erbjuds idag av de flesta bankerna och brukar vara en rekommendation till valet i PPM-portföljen.

Det negativa med generationsfonder är att de inte tar hänsyn till den allmänna utvecklingen i konjunkturen eller börsen och när räntorna är låga som de har varit under 2010-talet har de haft svårt att ge en avkastning.

Varför Generationsfonder?
Tanken med dessa fonder är att de ska automatiskt med tiden när du som sparare närmar dig din pension minska på risken mot säkrare tillgångar.

Fond-i-fond

Fond-i-fond är fonder som investerar i andra fonder, istället för i enskilda värdepapper. Detta betyder att fondbolaget utan att du gör ett val investerar kapitalet i en rad olika fonder och deras underligande tillgångar för att på detta sätt sprida riskerna.

Dock har det visat sig att fond-i-fonder inte är främmande att investera i fondbolagets egna fonder vilket inte behöver betyda något negativt men det kan väcka frågetecken när fondbolagets egna fonder presterar sämre än övriga marknaden. Det är även tyvärr så att fond-i-fonder brukar bli väldigt dyra i längden då det är du, spararen som blir tvungen att betala avgiften både för förvaltaren av fonden och avgifterna för de underliggande fonderna. Avgiften kan därför bli dubbelt så hög.

Varför fond-i-fonder?
De har en väldigt bredd riskspridning då de ofta äger ett stort antal underliggande tillgångar. Dock brukar tyvärr avgiften kosta mer än vad den smakar.

 

Etikfonder

 

Idag har det förutom de mer traditionella fonderna dykt upp en ny gren av fonder och dessa går under det gemensamma namnet etikfonder.

Det grundläggande för dessa  är att vinsten som fonden genererar inte alltid är det som ligger i fokus utan det är hur de via sin investering i ett bolag kan påverka verksamheten positivt enligt uppsatta miljö- eller hållbarhetsmål.

Den främsta anledningen till att antalet etikfonder har exploderat de senaste åren är det faktum att människor är idag mer miljömedvetna och har ett större intresse för mänskliga rättigheter. 

 

Du kan dela in dessa fonder i tre kategorier:

Etiska fonder
Miljö- och hållbarhetsfonder
Ideella fonder

 

– Etiska fonder

Med etiska fonder menas fonder som tar hänsyn till agerandet i de företag som de väljer att investera i. Dessa fonder kallas vanligtvis för SRI-fonder (Social Responsible Investments) och deras investeringar för ansvarsfulla investeringar. Det finns två generella grundstrategier för ansvarsfulla investeringar. Den första är att välja utifrån positiva kriterier och den andra är att välja utifrån negativa kriterier.

Exempel på positiva kriterier kan vara att välja aktier i företag som aktivt arbetar för att förbättra miljö och öka jämställdhet. Negativa kriterier innebär att fonden undviker att investera i företag som har en omfattande verksamhet i till exempel vapen, tobak och alkohol.

Etiska fondbolag måste ha en särskild placeringspolicy och informera om de kriterier som gäller för respektive fond. Det finns dock inga fastslagna normer för denna grupp av fonder då det har visat sig svårt att finna en gemensam definition som förklarar vad etik är.

 

Exempel från SEB-fonderna:

SEB-fonderna investerar i företag som följer internationella normer och riktlinjer inom mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljö samt korruption. Normer som särskilt beaktas är FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Företag som verifierat bryter mot dessa normer utesluts ur våra fonder. 

 

Miljöfonder/Hållbarhetsfonder

Miljöfonder kan beskrivas som en förgrening eller en undergrupp till Etiska fonder. I denna fond typ har den etiska dimensionen fått ett inslag av miljötänk.

Miljöfonder kan ofta indelas i tre huvudtyper:

 
Miljöfonder
Bäst - i - klassen fonder
Miljöfonder med social dimension

– Miljöfonder

Detta är fonder som placerar i företag som utvecklar, producerar teknik och eller tillverkar produkter som syftar till att förbättra miljön. Därför finns ofta företag som satsar på vindkraft, biobränsle, solceller, biobränsle, avfallshantering, filterteknik, etanoldrivna motorer eller liknande företag i dessa fonder. Det finns också rena miljöteknikfonder som har som mål att enbart investera i de företag som forskar och tar fram nya miljötekniker.

 

– Bäst - i - klassen fonder

Dessa fonder investerar i de företag som inom sin bransch på något sätt anses vara bäst enligt fondbolagets placeringspolicy eller riktlinjer som de har tagit från myndigheter som FN och OECD. Detta gör att olika branscher och företag kanske inte alltid lever upp till snittet men ingår ändå i dessa fonder då de är bättre än övriga konkurrenter. Ett av de viktigaste kriterierna brukar vara att företagen kan visa att de jobbar strategiskt med miljöfrågor.

 

– Miljöfonder med social dimension

Utgör ofta en kombination av ett urval av bäst- i- klassen bolag med tillägg av sociala kriterier för att på så sätt få det bästa inom ekonomi, socialt och miljömässigt ansvar. Denna fondgrupp har ökat i antal medan de med miljöteknik i fokus har blivit färre.

 

Ideella fonder

En ideell fond är en fond som skänker delar av förvaltningsarvodet eller överskottet från fondförmögenhet till ett ideellt ändamål. Överskottet kan skänkas till andra fonder som till exempel en forskningsfond eller en ideell förening.

Ideella fonder brukar räknas som hållbarhetsfonder, vilket betyder att de har särskilda krav på miljö, socialt ansvar och affärsetik. De måste dock inte alltid tillhöra gruppen etiska fonder då det inte finns något krav på en ideell fond att tillämpa samma policy och kravbild på sina investeringar.

 

Företagsobligationsfonder

Är fonder som investerar i obligationer (lån) specifikt utgivna av företag. Detta gör att Företagsobligationsfonder påminner mycket om de mer traditionella räntefonderna då avkastningen från en obligation är baserad på räntan som företaget betalar på sitt obligationslån.

Det som sedan påverkar vad avkastningen på en obligation är, marknadsrisken och kreditrisken i företaget. Detta gör att företag med dålig ekonomi får betala högre ränta för att låna pengar medan ett företag med bättre ekonomi betalar en lägre ränta.

Obligationer som ges ut av bolag med låga kreditbetyg kallas High Yield-obligationer, och de som ges ut av bolag med god ekonomi kallas Investment Grade. Företagsobligationsfonder kan via en bank eller mäklarfirma anges som långa räntefonder eller medellånga räntefonder.

 
Företagsobligationsfonder kan ofta indelas i två grupper:

 
High Yield
Investment Grade

– High Yield

Värdet på dessa fonder med underliggande obligationer kan gå snabbt upp och ner beroende på hur de enskilda företagens ekonomi och kreditvärdighet utvecklas. Detta då fonderna ofta äger företagsobligationer i företag med ansträngd ekonomi.

 

– Investment Grade

Är mindre riskfyllda fonder och innehåller oftast obligationer från företag med högre kreditvärdighet.

 

Varför företagsobligationsfonder ?

Då det har varit några år av låga räntor och dålig avkastning på sparkontot har företagsobligationer blivit en intressant alternativ då de betalar ut en fast ränta.

De anses även vara säkrare att äga än en aktiefond och ger en högre avkastning än en räntefond. Det är även svårt att som privatperson kunna köpa en företagsobligation direkt från marknaden då dessa normalt är på väldigt stora belopp. Då ger obligationsfonder dig som sparare en möjlighet att kunna äga ett flertal olika företagsobligationer indirekt.

 
Dock ska man vara medveten om att en företagsobligationsfond inte är lika säker som en traditionell räntefond som främst eller uteslutande enbart innehåller statspapper. Denna fondgrupp brukar även få det tufft under perioder då likviditeten på obligationsmarknaden fryser till vilket gör det svårt för företag att ge ut nya obligationer.

Realräntefonder

Realräntefonder är troligtvis den minst vanliga fondtypen av dem alla med bara en handfull av dem på marknaden.

En realräntefond investerar i realränteobligationer som ger en fast ränta och vanligtvis är utgivna av en stat eller centralbank och är speciell på det sätt att de ger en kompensation till spararen för inflation.

De gör detta genom att när obligationen förfaller så återbetalas inte bara det nominella beloppet utan förändringen i inflationen läggs även till. Därför kallas fonderna för ``real´´ eftersom inflationen räknas med annars hade det bara varit en räntefond.

Varför realräntefonder?
En realräntefond passar dem som vill undvika risk och har en placeringshorisont på några år framöver.

Dock bör man komma ihåg att även om realränteobligationen skyddar mot inflation kommer den påverkas negativt av stigande räntor.

 

Börshandlade fonder eller ETF

En ETF eller Exchange Traded Fund är en blandning mellan en aktie och en fond och är ett relativt nytt värdepapper. Börshandlade fonder lanserades så sent som under 90-talet i USA och har sedan dess blivit snabbt populär i bland annat Sverige.

Det som skiljer en ETF från en aktie är det att en ETF brukar följa ett index som till exempelvis aktie-, råvaru- eller ränteindex. Detta gör det möjligt för dig som sparare att ta en position för stigande guldpriser eller en stigande börs utan att behöva köpa den underliggande tillgången.

Det är dock viktigt att veta då du köper en ETF om du köper en ETF med hävstång. Om det finns en hävstång så betyder det att om hävstången är 2 så kommer utvecklingen för den underliggande tillgången att dubbleras gånger 2.

Om det är en hävstång på 4 så kommer utvecklingen bli 4 gånger större än verkligheten. Detta betyder att en större nedgång i ett index eller råvara kan göra att en ETF går omkull.

Varför ETF?
Fördelen med en ETF är att den kan anses vara säkrare än en aktie men med en högre avkastning än en fond. En annan fördel med en ETF är att du kan sälja en ETF direkt till marknaden som normalt brukar ta allt från någon dag till en vecka med vanliga fonder.

Varför ska du köpa fonder?

Fonder är egentligen det bästa av två världar, möjlighet till en bättre avkastning än bankens sparkonto mot en lägre risk än aktier. Detta samtidigt som du överlåter förvaltningen och allt arbete till någon annan mot en liten avgift.

De största argumenten för fonder brukar vara:

1. Automatisk riskspridning: Då fonder inte bara innehåller en aktie utan troligtvis består av ett tiotal olika värdepapper av både aktier och räntepapper är fonder en relativ säker sparform.

2. Du behöver inte veta allt: Som nämnt hanterar fondbolaget och den ansvarige förvaltaren allt arbete. Du behöver bara ta steget och välja en fond. Ingen ytterligare kunskap är behövd.

3. Automatiskt sparande: Många banker och fondmäklare tillåter dig idag väldigt enkelt och smärtfritt sätta upp ett automatiskt

fondsparande vilket betyder att du behöver inte ens tänka på insättningen. Det sker automatiskt varje månad.

4. Tillgång till låsta marknader: Vissa fonder och fondbolag har idag tillgång till bolag eller marknader som normalt är låsta för oss som privatkunder.

5. Billigare än enskilda aktier:  Då enskilda aktier kan både vara dyra att köpa och utländska aktier generellt innebär höga courtage är fonder ett bra alternativ då samtliga kostnader ingår i fondens förvaltningsavgift vilket normalt ligger på runt 0-2%.

 6. Tillgång till andra värdepapper: Fonder gör det även möjligt att kunna investera i företagsobligationer eller statspapper som normalt är för dyra för att köpa.


                                      Övriga punkter

 

Valutasäkrad fond?

Valuta är alltid en viktig aspekt att ta hänsyn till när man ska välja fonder. Valutakurser har nämligen en tendens att relativt snabbt gå upp och ned och detta påverkar även värdet på dina andelar i fonden, om fonden inte är valutasäkrad det vill säga.

Därför kan man välja fonder som är valutasäkrad i svenska kronor, då slipper man oroa sig för vad som händer med valutakurserna.

                                Risk


Av regel anses fonder vara en av de säkraste formerna av investeringar även om de aldrig kommer att vara helt riskfria. Då fonder generellt består av ett stort antal olika tillgångar och därav löper mindre risk av att samtliga tillgångar ska bli värdelösa samtidigt kan man säga att risken i enskilda tillgångar blir diversifierad eller uppdelad.

Dock löper fonder inriktade på enskilda marknader, tillgångar och råvaror en större risk av att påverkas negativt om den specifika marknaden skulle drabbas av en kollaps eller panik.