Innan vi går in på ämnet optioner och optionshandel bör ni vara medveten om att optionshandel kräver mer kunskap, tid och erfarenhet än vad aktier och fonder gör. En investering i optioner kräver att du alltid håller koll på vilken potentiell risk du har och vad relationen till eventuell avkastning är.

I ett värsta scenario kan hela ditt investerade kapital försvinna på ett ögonblick. Därför rekommenderas det att du läser den information och de krav som din bank eller värdepappersinstitut har för optionshandel, men även om möjligheten finns gå en ingående utbildning i optionshandel innan du sätter igång.

Notis: Alla exempel är beräknade som 1 enhet om inget annat anges, normalt handlas optioner om 100 eller 1 000. Alla exempel är exkl. premie och eventuella avgifter.

Först och främst vad är en option?

En option eller som det även kallas Vanilla option är i sig själv är inte något tillgångsslag utan det är ett avtal även kallat derivat, eller finansiellt instrument som är skapat för ett specifikt syfte.

Att handla med optioner är egentligen som att sälja eller köpa rätten till en tillgång någon gång i framtiden. Detta kan vara fysiska tillgångar som guld, olja och sojabönor. Men det kan även vara index och eller aktier. Denna tillgång oavsett vad det är anges alltid som underliggande tillgång eller vara.

Det finns egentligen inget hinder för vad som kan vara en underliggande tillgång, med undantag från en viktig regel. Regelbunden handel med optioner kan bara göras där det finns en stor volym, på breda och stora marknader. Därför sker vanligtvis bara optionshandel i noterade aktier, index, råvaror, valutor och obligationer (Ränteoptioner).

En stor skillnad mellan aktier och optioner är att om du köper en aktie så sker betalningen och leveransen omedelbart. Men med en option så sker leveransen vid en bestämd tidpunkt längre fram i framtiden. Betalningen av en option sker enligt följande, lösenpris + premie. Lösenpriset är priset på den underliggande tillgången vid optionens slutdag. Premien är egentligen en form av avgift vilket tillfaller personen som har ställt ut optionen och denna får du inte tillbaka oavsett vad som sedan sker med optionen.

Innan vi går vidare finns det några viktiga begrepp att känna till inom optionshandel och dessa kommer vi att gå igenom nu:

Lösenpris = Det pris som köparen av optionen har rätt att köpa den underliggande tillgången för på slutdagen.

Slutdag = Sista dagen på optionskontraktet. Efter slutdagen upphör optionen att existera.

Premie = Den kostnad som köparen betalar för att få äga optionen.

Denna ersättning är något som utfärdaren av en option erhåller för att åta sig en skyldighet att köpa eller sälja den underliggande varan vid lösendag.

Innehavare = Köpare av optionen. Innehar rättigheten att köpa eller sälja den underliggande varan.

Utfärdare = Säljare av optionen. Åtar sig en skyldighet att köpa eller sälja den underliggande varan.

Underliggande vara = Avser vilken tillgång som optionen följer. Index, aktier, räntor, olja är alla olika tillgångar.

Break-even = Det pris optionskursen måste nå för att du inte skall göra en förlust.

Hävstångseffekt = Med en relativt liten insats kan en optionsköpare ta del av den underliggande aktiens kursuppgång. Detta kallas hävstångseffekt.

Köp eller sälj

Optioner delas in i två grupper och dessa heter köpoptioner och säljoptioner. Vilken av dem som man vill köpa eller ställa ut beror på vilken framtidstro du som investerare har avseende en aktie eller vara.

Låt oss säga att ni som investerare tror att ett bolag kommer att överprestera det kommande kvartalet. Då köper ni aktien då den bör teoretiskt sätt gå upp om ni har rätt. Samma sak gäller då med en köpoption. En köpoption köper du om du har en stark framtidstro på bolaget och dess aktie.

Om du istället är mer negativ mot bolaget eller börsen och tror aktien är för dyr kan du köpa en säljoption. Vilket skulle motsvara att du säljer en aktie om du idag är aktieägare i bolaget eller gör en naken blankning.

För att göra det enklare att hålla dem isär så kan du dela upp de två grupperna efter några specifika faktorer som skiljer dem två från varandra:

Köpoption:

En köpoption ger innehavaren rätten men inte skyldighet att senast vid avtalat datum (lösendagen) köpa den underliggande varan till ett i förväg fastställt pris (lösenpriset).

– En köpoption ger innehavaren rättigheten att köpa aktien eller den underliggande varan till ett bestämt pris.

– Utfärdaren däremot har skyldigheten att sälja aktien om innehavaren önskar det.

– Priset för en option kallas premie. Innehavaren betalar en premie, utfärdaren erhåller en premie.

Säljoption:

En säljoption ger innehavaren rätten men inte skyldighet att senast vid avtalat datum (lösendagen) sälja den underliggande varan till ett i förväg fastställt pris (lösenpriset).

– Innehavaren har rätten att sälja aktien

– Utfärdaren har skyldigheten att köpa varan till lösenpris om så innehavaren önskar.

– Priset för optionen kallas premie. Innehavaren betalar en premie, utfärdaren erhåller en premie.

Köpt en köpoption

Den som har köpt en köpoption har alltså rättigheten till att köpa en underliggande tillgång till ett bestämt pris och på ett bestämt datum. För att få denna rättighet har köparen betalat en premie.

Du som köper en köpoption tror på en stark uppgång i den underliggande tillgången under den tid som avser optionens löptid. Om du har rätt så stiger optionen i värde och din avkastning kan potentiellt bli väldigt stor. Risken för en förlust i en option är dock vanligtvis begränsad till den premie som du har betalat för optionen.

En anledning varför du köper en option istället för en aktie kan vara till följd av att du inte vill binda hela ditt kapital eller avsaknaden av kapital till detta, då kan en köpoption vara ett intressant alternativ. En annan aspekt som kan intressera dig för optioner är den hävstångseffekt som kommer att påverka ditt resultat.

För att förklara hävstångseffekten så kommer jag använda mig av ett exempel från Aktiespararna:

Exempel 1 köp av aktier:

Volvo handlas för 100 kronor per aktie. 1 000 aktier kostar således 100 000 kronor. Om aktien stiger i värde till 130 kronor efter köp gör man

följaktligen en vinst på 30 000 kronor, vilket är en avkastning på 30 procent på det investerade beloppet.

Exempel 2 köp av köpoption:

En option på Volvo med lösenpris 100 kronor handlas med en premie på 10 kronor. Att köpa 10 optionskontrakt skulle då kosta ((10 kronor x 100 optioner) x 10) = 10 000 kronor. Genom att innehava köpoptionen har man rätten att köpa aktier i Volvo när som helst under optionens löptid till lösenpriset 100 kronor. Om aktien stiger till 130 kronor under löptiden kan man sälja optionskontraktet för minst 30 kronor (totalt minst 30 000 kronor). Vinsten blir då 30 000–10 000 = 20 000 kronor, vilket motsvarar en avkastning på 200 procent på det satsade kapitalet.

Hade Volvokursen stått stilla under löptiden, eller fallit, hade man i stället förlorat hela sitt satsade kapital, vilket visar risken när optioner används i spekulationssyfte.

Varför köpa en köpoption?

– Hävstångseffekten

– Försäkra sig om en köpkurs

– Realisera aktievinst men ändå var exponerad i samma aktie

–Tjäna pengar i en uppåtgående marknad

– Lägre kapitalbindning, mindre risk

Utfärdad köpoption

Den som väljer att utfärda en köpoption väljer alltså att sälja den underliggande tillgången. Du är som utfärdare också skyldig att sälja denna tillgång till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Utfärdaren ska också sälja den underliggande tillgången till lösenpriset under optionens löptid om den som innehar optionen begär att köpa dessa. För detta erhåller utställaren en premie för de utställda optionerna som köparen betalar.

Du som utfärdar en köpoption har en framtidstro att den underliggande tillgångens pris under optionens löptid kommer stå still eller vara svagt vikande. Om du har rätt så kommer optionen förfalla och du kommer få behålla den premie som innehavaren av optionen betalade. Strategin kallas även Covered call.

Exempel:

Om du väljer att utfärda en option på 100 aktier med lösenpriset 180 kronor och premien för att köpa denna option är 8 kronor, så betyder detta följande. Om aktiekursen för den underliggande varan på slutdagen inte överstiger 180 på slutdagen så kommer innehavaren mest troligen inte vilja utnyttja optionen utan låta den förfalla. Detta gör att du tjänar 800 kronor på din option (100 x 8 = 800). Om kursen för aktien på slutdagen ligger på 188 kronor så kommer alltså din premie kvitta din förlust och ditt resultat blir plus minus noll. Men om aktien är värd mer än det på slutdagen så betyder det att varje krona över 188 kommer resultera i en större förlust.  Om du skulle vilja utfärda 10 kontrakt för samma aktie och dessa vardera är satt till 180 kronor och med en premie om 8 kronor så kommer resultatet bli 8 000 eller (10 x 100 x 8 = 8000).

Risken för en utfärdare är dock till skillnad från en innehavare inte begränsad enbart till premien utan kan i teorin bli obegränsad om det skulle vara så att en aktie eller tillgång skulle gå upp kraftigt i värde. Därför bör utställandet av köpoptioner enbart ske vid de tillfällen utfärdaren är övertygad om sin ställning.

Varför utfärda en köpoption?

För den som äger aktier i ett bolag så kan det finnas flera olika skäl till att man överväger att utfärda en köpoption.  En vanlig strategi inom optionshandel är Covered call. Covered call innebär att du utfärdar en köpoption eller ett flertal köpoptioner vilket motsvarar ditt aktieinnehav i ett bolag. Detta för att via intäkten av premien kunna öka avkastningen på en stillastående eller svagt vikande marknad.

Anledningar:

– Öka avkastningen på ditt innehav via erhållandet av premien.

– Att utfärda en option ger en kompensation vid sjunkande aktiekurser i form av premien. 

– Köpoptionen kan även ge utfärdaren en acceptabel säljkurs på den underliggande tillgången. Oavsett om man skulle bli löst eller inte har man ju fått premien.

Du kan även om du inte äger de underliggande tillgångarna utfärda en köpoption och då i syfte för att spekulera i tillgångens kursutveckling Detta kallas bland annat en naken position, du som utfärdare kan då bli tvungen att köpa in de underliggande tillgångarna oavsett pris från marknaden vid lösen.

Många banker och institutioner kräver dock någon form av säkerhet innan du ställer ut en option och gör det även löpande under optionens löptid.

Köpt en säljoption

En säljoption är motsatsen mot en köpoption och när du köper en säljoption får du alltså rättigheten att sälja den underliggande tillgången till ett bestämt pris på ett bestämt datum.

Du som köper en säljoption tror på att den underliggande tillgången kommer att sjunka i värde och du vill nu kunna utnyttja denna nedgång. Om du äger en aktie i ett bolag kan du använda optioner som ett skydd, där du i förväg vet till vilket pris du får sälja aktien om priset skulle utvecklas negativt. Du kan alltså använda en option som en säkerhet vid en nedgång. En sådan strategi kallas Protective put. Risken för en förlust i en option är dock vanligtvis begränsad till den premie som du har betalat för optionen. 

Exempel:

Om vi antar att en aktie kostar 210 kronor och att du i denna aktie köper en säljoption med lösenpriset 200 kronor, med en premie på 6 kronor så innebär detta att du har en rätt att sälja 100 aktier för 200 kronor fram till slutdagen. Om aktiekursen på slutdagen inte understiger 200 kronor har optionen inget realvärde och är värdelös.  Du har då förlorat de 6 kronor som du betalade i premie per aktie. Men förlusten kan inte bli större än 600 (100 x 6 = 600) kronor eftersom du inte behöver utnyttja optionen. Om kursen på slutdagen ligger på 194 är realvärdet på 6 kronor men då måste du även du räkna in kostnaden för premien som ligger på 6 kronor. Då kommer din potentiella vinst bli kvittad med premien. Om kursen dock skulle gå under 194 kronor ökar din vinst för varje krona som aktien faller i värde.

Varför köpa en säljoption

– Spekulera i en nedåtgående marknad.

– Lägre kapitalbindning, mindre risk än att blanka aktien.

– Hävstångseffekten.

– Kompensera kursfall. Försäkra sig om en säljkurs och skydda sig mot en nedåtgående marknad.
– Undvika beskattning om försäljningen av aktien leder till realiserad vinst.

Utfärdad säljoption

Om du utfärdar en säljoption så innebär detta att du tar på dig en skyldighet att köpa den underliggande tillgången till ett bestämt pris på ett bestämt datum och för detta får du en premie som köparen av säljoptionen betalar.

Om köparen av denna option väljer att utnyttja sin option så måste du som utfärdare alltså köpa den underliggande tillgången oavsett hur mycket den har fallit under löptiden. Detta kan så klart innebära en stor förlust om den marknad eller den tillgången som du har ställt ut optionen för är i fritt fall. Det gör att risken påminner mycket om att utfärda en köpoption. Vinsten i en säljoption är också begränsad till den premie som köparen av säljoptionen betalar.

Varför utfärda en säljoption?
Säljoptioner kan användas som ett medel för att planera framtid aktieköp och på det sättet få en lägre kostnad genom att använda premien som en form av rabatt. Om du som utfärdare tror att aktien kommer att vara stillastående eller gå upp kan du använda säljoptioner för att maximera avkastningen.

Anledningar:

– Planera aktieköp varav premien sänker köpkostnaden.
– Avkastning i stillastående eller svagt uppåtgående marknad

Vad bestämmer priset på en option?

Det finns idag flera olika optionsprissättningsmodeller men den kändaste av dem alla är Black & Scholes modellen eller även kallad

BSM eller Black-Scholes-Merton. Modellen som används för att prissätta typen europeiska optioner togs fram i början av 1970-talet och skaparna av modellen kom sedan att belönas med Nobelpriset i ekonomi för sina insatser.

Det vi måste dock lära oss om optioner är att det finns en rad olika faktorer som bestämmer priset på en option och beräkningen sker hela tiden i realtid. Premien som innehavaren betalar men som utfärdaren får varierar i storlek beroende på lösenkursen, hur långt det är kvar på löptiden och inte minst hur mycket den underliggande tillgången svänger i värde. En hög volatilitet gör att premien blir högre, eftersom det är då mer sannolikt att aktiekursen når lösen innan optionen förfaller.

En annan viktig aspekt inom optionsprissättning är utvecklingen på räntemarknaden. Då optioner kräver mindre kapitalbindning än vid ett aktieköp måste optionsköpare kompensera för denna kapitalvinst i form av ett ökat optionspris. Därför kommer optionspriset att öka när räntan stiger.

När man sedan äger en option så kommer den underliggande tillgångens prisutveckling under löptiden såklart att ha den största inverkan på optionens pris, men tiden kommer även den ha en inverkan eftersom risken för kraftiga rörelser krymper då slutdagen för optionen börjar närma sig.

Nedanför kommer vi nu att gå igenom prissättningsmekanismerna för en option:

– Underliggande tillgångens värde, viktigt att komma ihåg om optionen är en köp- eller säljoption.

– Lösenpris.

– Återstående löptid.

– Volatilitet (Hur mycket svänger den underliggande tillgången i värde).

– Utdelningar i underliggande tillgång.

– Marknadsräntan. En höjd ränta är positivt för en köpoption och negativt för en säljoption.
– Utbud och efterfrågan. Även optioner prissätts till viss del av utbud och efterfrågan.

Vad bestämmer priset på en premie?

Prissättningen av en premie kan delas upp i två delar. Den första delen är realvärde och det andra är tidsvärde. För att enklast räkna ut vad en premie bör vara värd så kan du använda följande formler.

Realvärde:

Köpoptionens realvärde = Priset för den underliggande tillgången (Avistakurs)- lösenpris.

Säljoptionens realvärde = Lösenpris - Priset för den underliggande tillgången (Avistakurs).

Viktigt att komma ihåg är att ett realvärde aldrig kan vara negativt.

Tidsvärde:

Skillnaden mellan premien och realvärdet

Beroende av:

– Återstående löptid

– Marknadsräntan

– Volatilitet

Premie = realvärde + tidsvärde.

När är optionens slutdag?

Optionens sista handelsdag är slutdagen och det är även på den dagen som slutkursen på den underliggande tillgången faställs, innan dess är värdet alltid i rörelse.

Under denna dag är det alltid den senaste betalda kursen som gäller. Det betyder att i slutet av dagen när väl optionen går till lösen är innehavaren av optionen den som har rätt att köpa den underliggande tillgången till det satta priset under nästkommande handelsdag efter lösen.

Slutdagen för aktieoptioner som är noterade på Stockholmsbörsen är alltid tredje fredagen i den månad som optionen löper ut. Dock är de aktieoptioner som finns på Stockholmsbörsen av amerikansk typ vilket betyder att de kan lösas in före lösendagen om innehavaren så önskar.

Indexoptionerna på OMX är till skillnad från aktieoptionerna av europeisk typ vilket betyder att de bara kan lösas på slutdagen. För en indexoption sker avräkningen mot ett volymvägt genomsnittligt indexvärde på slutdagen och regleras alltid kontant, detta då det inte finns en underliggande tillgång som till exempel aktier.

Vad betyder AZN1D330 eller ERIC8G18?

Då det idag nästan inte finns en begränsning för vilken typ av tillgång en option kan följa, finns det idag tusentals olika optioner och allt eftersom dessa går till förfall skapas det ständigt nya optioner. Detta betyder att det skulle vara väldigt svårt att hålla reda på dem om det inte fanns ett namnsystem.

Därför för att underlätta detta använder optionsbranschen sig av ett system som idag är standardiserat vilket anger vilken tillgång optionen avser, vilket år slutdagen infaller, om det är en köp- eller säljoption samt själva lösenpriset.

Exempel 1 AZN1D330

AZN anger att det är en option på Astra Zeneca aktien.

1 anger att slutåret är 2011.

D står för april som är optionens slutmånad. Här får vi också information om att det är en köpoption.

330 är lösenpriset.

Exempel 2 AZN1P330

AZN anger att det är en option på Astra Zeneca aktien.

1 anger att slutåret är 2011.

P står för april som är optionens slutmånad. Här får vi också information om att det är en säljoption.

330 är lösenpriset.

Exempel 3 ERIC8G18

ERIC anger att det är en option på Ericsson aktien

8 anger att slutåret är 2008.

G står för juli som slutmånad. Här får vi också information att det är en köpoption.

18 är lösenpriset.

Då optioner är standardiserad är även beteckningen strukturerad via ett specifikt system och detta är uppdelat i 4 delar:

1. Tre eller fyra bokstäver som anger tillgången som optionen avser.
2. Lösenåret kommer precis efter tillgångens namn.
3. En bokstav vilket beskriver om optionen avser en köp- eller säljoption och vilken lösenmånad den har.
4. Sist kommer lösenpriset.
   
   
   

Hur vet man vilken månad optionen avser och om det är köp eller säljoption?
För att veta vilken månad en option går till lösen och om det avser en köp- eller säljoption har optionsmarknaden delat upp dem alfabetiskt.
Bokstäverna A-L betyder att det är en köpoption med lösenmånad januari till december. M-X betyder att det gäller säljoptioner med lösenmånad januari till december. Om det skulle ske någon förändring i den underliggande tillgången kommer man addera ett X eller Y. Denna förändring kan betyda att det skett en nyemission eller annan större bolagshändelse. I detta fall skulle till exempel AZN1D330 få det nya kortnamnet AZN1D330X.

Månadsbeteckningen anger alltså om det är en köp- respektive säljoption och vilken månad som är slutmånad. Nedan listas de olika månadsbeteckningarna:

Köpoptioner - Säljoptioner

A januari - M januari

B februari - N februari

C mars - O mars   

D april - P april

E maj - Q maj   

F juni - R juni

G juli - S juli

H augusti - T augusti

I september - U september

J oktober - V oktober

K november - W november

L december - X december   

Vad sker när optionen når slutdagen?

När optionen når slutdagen har de involverade parterna ett flertal alternativ att välja mellan.  Varav vi kommer nedanför lista några av dessa alternativ som gäller både för innehavaren respektive utfärdaren av en option.

Innehavaren av aktieoptioner har följande alternativ:

– Kvittning

– Lösen
– Förfall

Kvittning eller nettning innebär att du som är optionsinnehavare säljer optionen till marknadspris och därmed realiserar en vinst eller förlust och avstår därmed rätten att köpa eller respektive sälja den underliggande tillgången. Kvittning är dessutom det vanligaste sättet att avsluta en optionsaffär. 

Lösen innebär att du som innehavare väljer att utnyttja den rätt du har införskaffat i och med ägandet av optionen. Det vill säga du använder din rätt att köpa eller sälja den underliggande tillgången till lösenpris.

Förfall innebär att du som innehavare låter optionen förfalla utan någon åtgärd vilket sker automatiskt. Optionen kommer då förlora dess värde och bli värdelös. Du kommer vid detta tillfälle drabbas av en förlust som uppgår till den premie som utfärdaren har erhållit.

Utfärdaren av aktieoptioner har följande alternativ:

– Kvittning

– Lösen eller förfall

Kvittning för utfärdaren innebär att den gör ett återköp av den utfärdade optionen till marknadspris. Om inte innehavaren skulle begära lösen vilket skulle tvinga utfärdaren att fullfölja sin skyldighet att sälja (köpoption) eller köpa (säljoption) den underliggande tillgången till lösenpris.

Om du som utfärdare vid begärd lösen inte skulle äga den underliggande tillgången kommer du att bli skyldig att köpa in den till marknadspris.

Förfall skulle för utfärdaren innebära att innehavaren inte väljer att utnyttja sin rätt. Utfärdaren får då behålla den premie som innehavaren har betalat vid köpet av optionen. Detta blir en vinst för utfärdaren.

Amerikansk eller europeisk option

Förutom att optioner delas in i grupperna köp- och säljoptioner har deras härkomst även delats in i två optionstyper. Dessa kallas idag Amerikanska eller Europeiska optioner och det som främst skiljer dem isär från varandra är när optionsinnehavaren har rätt begära lösen.

De två typerna är:

– Amerikansk option

– Europeisk option

Innehavaren av en amerikansk option kan under optionens löptid välja att utnyttja sin rättighet genom att begära lösen i förtid och då har utfärdaren en skyldighet att köpa eller sälja den underliggande tillgången. På Stockholmsbörsen är samtliga aktieoptioner av amerikansk typ. 

För europeiska optioner har dock innehavaren bara rätten att på slutdagen begära lösen av optionen. Exempel på europeiska optioner är indexoptioner vilka handlas via Stockholmsbörsen.

Avseende kvittning finns det ingen skillnad mellan en amerikansk och en europeisk option. I båda fallen kan du genomföra en kvittning under optionens löptid. 

Amerikanska optioner kan dock på grund av sin flexibilitet avseende lösen under optionens löptid innebära att priset på dessa optioner är högre än för deras europeiska motpart.

Hur sker handeln med optioner?


Som förklarat ovanför är en option ett avtal. Dessa avtal motsvarar vanligtvis men inte nödvändigtvis 100 stycken av den underliggande tillgången och en handelspost för en aktie- och Index-option är 1 kontrakt. Utöver detta sker optionshandel via OM:s handelssystem.

 

Om du köper en köpoption får ni rättigheten men inte skyldigheten att köpa den underliggande tillgången innan lösen. Om ni köper en säljoption får ni istället rättigheten men inte skyldigheten att sälja den underliggande tillgången innan lösen. Ni kan dock innan dess välja att sälja optionen till den öppna marknaden och därav sälja rättigheten.

Normalt kräver er mäklare eller bank att den som önskar att handla eller ställa ut en option godkänner ett avtal avseende derivathandel för att få rättigheten att handla med optioner. De kan även kräva en buffert med kapital som säkerhet vilket motsvarar en andel av positionen.


                              Hävstång


Optionskontrakt är vilket vi tidigare har faställt ett kontrakt varav 1 kontrakt normalt motsvarar 100 stycken av den underliggande tillgången.

Detta i kombination att de flesta banker och mäklare brukar kräva ett säkerhetskrav för att du som investerare ska kunna handla med optioner gör att du kan handla optioner med hävstång.

Normalt anges detta som belåningsvärde där ett värde om 80 % innebär att du som investerare måste ha kapital tillgängligt för att klara en kursrörelse om 20 %. Om belåningsvärdet på den underliggande tillgången är 70 % är det en rörelse om minst cirka 30 % som säkerhetskravsberäkningen kommer att utgå ifrån och så vidare.

Exempel 1 Aktier:
Låt oss säga att vi vill köpa aktier i Svenska Handelsbanken och vi har för tillfället 10 000 kronor att köpa för. I detta exempel handlas SHB A för 100 kronor per aktie. Detta betyder att vi enbart kan köpa 100 aktier för våra pengar. 

Om kursen skulle gå upp till 110 kronor kommer vi att tjäna 10 kronor per aktie eller 10 x 100 = 1 000 kronor.

Hade kursen istället gått ned till 90 kronor hade den teoretiska förlusten vid en försäljning blivit 1 000 kronor.

Exempel 2 Aktieoption:
Låt oss nu säga att vi istället för aktier köper en köpoption med en premie om 10 kronor. Vi bortser i detta fall från kravet avseende säkerhetskrav eller belåningsvärde.

Om vi då i detta exempel köper 10 optionskontrakt som skulle kosta ((10 kronor x 100 optioner) x 10) = 10 000 kronor, får vi en exponering mot ett värde vilket motsvarar 100 000 kronor.

Om aktierna nu går upp till 110 kronor kommer vinsten att bli 10 X 10 x 100 = 10 000 kronor. Vilket är en vinst på 100 % i relation till det satsade kapitalet.

Hade aktiekursen dock stått i 90 kronor vid förfall hade investeraren förlorat hela det investerade kapitalet vilket i detta fall är premien om 10 000 kronor.

                                 Risk


Innehavaren:
Risken för innehavaren är alltid begränsad till den premie som man betalar för att få rättigheten att köpa eller sälja den underliggande tillgången. Om den underliggande tillgången skulle rusa eller falla i motsatt riktning mot vad innehavaren önskar kan innehavaren kvitta optionen eller låta den förfalla.

Utfärdare:
Risken för utfärdaren är i teorin obegränsad då de har en skyldighet att köpa eller sälja den underliggande tillgången till lösenpris. Detta skulle i teorin betyda att de är tvungen att köpa eller sälja en aktie som har kraschat eller alternativt rusat under löptiden till lösenpris.