En populär missuppfattning med terminer är att detta är ett nytt finansiellt instrument skapat under 1900-talet. Sanningen är dock att terminskontrakt är nästan lika gamla som de första bönderna. Bönder har nämligen sysslat med terminshandel i flera hundra år och då långt före det blev ett finansiellt instrument som handlas via en börs.

Därav är det viktigt att skilja på traditionella terminer och det som idag är ett rent spekulativt finansiellt instrument.

                Ett framtidskontrakt


Terminer var i början en väldigt enkel försäkring i form av ett kontrakt där innehavaren och utfärdaren kunde försäkra sig om en transaktion i framtiden av kända tillgångar vid en bestämd tidpunkt till ett avtalat pris. Vilket även brukar benämnas som ett framtidskontrakt.

Exempel:

Låt oss säga att du är en bonde som sår vete tidigt på våren och skördar samtliga vetefält på hösten. Du har här ett ekonomiskt problem, innan du har sått det första fröet måste du finansiera säd, verktyg, maskiner, arbetare och ert eget upphälla utan eller med begränsad tillgång till kapital.

Hur ska du kunna finansiera verksamheten om det varken finns kapital eller vete? En lösning är att du skapar och säljer ett terminskontrakt till ett bageri som behöver vete till sin verksamhet. På detta kontrakt är det angivet att du bonde A lovar att sälja 10 ton vete till köpare B den 1 september mot en betalning om 10 kronor kilot.

Du kan nu ta detta kontrakt vilket juridiskt sett är ett avtal och vända er till en bank eller annat låneinstitut och fråga om de är villiga att bevilja  ett lån för att kunna finansiera verksamheten fram till det att kontraktet går till förfall och du får betalt av bageriet.

Detta förfarande innebär att du som bonde kan redan i februari trygga din ekonomi och minska risken i er verksamhet. Det enda ni nu måste göra är att leverera korrekt mängd vete på det bestämda datumet annars kan du bli tvungen att köpa vete från andra bönder för att leva upp till er del av avtalet.

 

Varför köpa bondens terminer?

Den praktiska anledningen varför någon skulle vilja ingå ett terminskontrakt med en bonde avseende dess produkt är om man vet att man har ett behov gällande råvaran i framtiden och det är oklart om marknaden kan tillgodose detta behov. Det kan även vara en priskänslig råvara vilket betyder att priset kan under korta perioder variera kraftigt och då kan ett terminskontrakt låsa in priset likt en option.

Därför kan parter vilka har som intresse att försäkra sig kring en kvantitet och till ett redan känt pris känna att en termin erbjuder en viss säkerhet. Om vi tittar till exemplet ovanför kan ett bageri se ett terminskontrakt som en försäkring inför nästa vinter. Därav kan även bageriet redan i februari försäkra sig om att bageriet har tillräckligt med vete kommande vinter trots att denna vintersäsong ännu inte är över.

En bonus är att om priset på vete går upp under terminenslöptid kan affären bli väldigt lyckad för bagaren eftersom en uppgång i pris i den underliggande tillgången inte påverkar det förutbestämda terminspriset. Denna uppgång kan ske till följd av enkla orsaker som en dålig skörd vilket påverkar marknadens utbud eller en plötslig ökning i efterfrågan.

Risken är dock, om utbudet överstiger efterfrågan till följd av en ovanligt god skörd finns risken att priset på vete kommer att rasa och därav kommer marknadspriset att sjunka under terminspriset. Vid detta tillfälle är du fortfarande tvungen att köpa vetet till terminspris även om det är till överpris.

En av historiens stundtals största köpare av terminskontrakt är Coca Cola som handlade större delen av sin sockerförbrukning genom terminskontrakt.

Exempel:

Två branscher som idag köper in en stor del av deras behov via terminskontrakt är energi- och flygbranschen. Detta är två branscher som i mångt och mycket är helt eller delvis beroende av hur träffsäkra bolagen kan vara på att köpa en stor del av deras framtida behov av bränsle och elkapacitet till ett så lågt pris som möjligt.

Därför är det inte ovanligt att större flygbolag och energibolag har egna tradingavdelningar antingen som en del av ekonomiavdelning i bolagen eller som ett dotterbolag till koncernbolaget för att minska risken om tradingen skulle orsaka stora förluster.

Ett tips nästa gång du läser en rapport för ett amerikanskt energibolag är att titta efter avdelningen (energy trading) eller för den delen varför inte läsa Vattenfalls finansiella rapport, även där brukar tradingen behandlas under ett eget stycke.

Terminen som finansiellt instrument

Då den finansiella marknaden är väldigt kreativ när det kommer till att skapa nya produkter vilka uppfyller ett specifikt önskemål kom en ny form av terminshandel att växa fram under 1900-talets andra hälft för att explodera i omsättning under 1970-1990. 

Denna nya termin används till att spekulera i upp och nedgångar i den underliggande tillgången men där till skillnad mot en traditionell termin sker avräkningen kontant. Därav kommer du som terminsinnehavare inte bli tvungen att fysiskt ta emot en leverans av en råvara vid lösen.

Att denna terminstyp uppkom skedde tämligen naturligt till följd av att intresset för att spekulera i råvarumarknaden ökade men där terminsköparna inte var intresserad av den fysiska underliggande tillgången utan enbart av dess potentiella utveckling över tid.

Handeln av terminer hade fram till 1970-talet gått ut på att spekulativa investerare köpte terminskontrakt på fysiskt vete för att sedan hoppas på att priset skulle gå upp till lösendag. Om investeraren hade goda affärskontakter kunde de antingen välja att sälja vetet direkt till en producent eller fabrikör alternativt kunde de även ställa ut en ny termin men med ett högre pris och då tjäna en slant på mellanskillnaden. Detta krävde dock erfarenhet, lite tur och tillgång till lagerkapacitet om det värsta skulle inträffa.

De finansiella terminerna har dock övertid främst rikta in sig på två olika typer av tillgångar, aktier och index. Dessa vilka även namnges just aktieterminer och indexterminer är idag en stor del av terminshandeln. Finansiella terminer står för runt 95-98 % procent av all terminshandel medan de traditionella råvaruterminerna med fysisk leverans brukar utgöra 2-5 %.

                  Skillnaden mellan en option                          och ett terminskontrakt


Den främsta skillnaden mellan en termin och en option är att terminer är kontrakt där innehavaren och utfärdaren är båda skyldiga att fullfölja sina åtaganden. En option ger istället innehavaren enbart rättigheten men inte skyldigheten att genomföra sin den av avtalet. Detta innebär att en innehavare av en termin kan enbart komma ur sin position genom att sälja en position av samma storlek.

En annan viktig skillnad mellan en termin och en option är att prisbildningen hos en termin är mycket enklare att följa. Om priset på den underliggande tillgången går upp i värde kommer terminspriset att stiga och tvärtom om priset skulle gå ned på den underliggande tillgången. Att notera är dock att priset för den underliggande tillgången på kontraktet kommer alltid att vara knuttet till det ursprungliga priset vid tecknandet av terminskontraktet.

Följande är skillnaden mellan en termin och en option:

Termin:

– Innehavare: Skyldig att genomföra avtalet.
– Utfärdare: Skyldig att genomföra avtalet.

– Innehavaren kan inte sälja terminen utan måste sälja en termin eller annat värdepapper av samma storlek för att nolla positionen även kallat nettning.

Option:

– Innehavare: Rättighet men inte skyldighet att genomföra avtalet.
– Utfärdare: Skyldig att genomföra avtalet.

– Innehavaren kan när som helst innan lösen sälja optionen vidare till marknaden.

 

Vad ska finnas med i en termin?

En termin är ett standardiserat kontrakt och innehåller följande information:

 

– Mängd

– Pris

– Datum

– Slutdatum

– Leverans

 

Det är dock viktigt att notera att villkor för individuella terminskontrakt kan avvika från normen och att finansiella terminer kan tillämpa en daglig avräkning.


         Terminer har alltid ett värde

Detta är alltid sant för traditionella råvaruterminer med en smula modifikation. Terminer har av sin natur alltid ett värde eftersom innehavaren vid slutdagen erhåller en fysisk råvara. Detta kan till exempel vara olja, vete, kaffe och eller socker, därav kommer innehavaren alltid att få något av värde.

Dock har det visat sig att ibland kan terminsmarknaden av olika anledningar under korta perioder vara villig att dumpa sina positioner och då betala dem som är villiga att ta emot den underliggande tillgången av ren panik.

Detta hände bland annat den 20 april 2020 när oljeterminskontraktet med leverans i maj föll till negativt territorium. Till följd av en kombination av låga oljepriser efter misslyckade förhandlingar inom OPEC vilket ledde till överproduktion och en global pandemi vilket minskade efterfrågan kom lagren av Texas Ligt Sweet eller WTI (West Texas intermediate) vilket är en olja som har sin fysiska leverans i en liten stad vid namn Cushing i USA att fyllas upp med olja. När kontraktet för maj väl närmade sig leverans insåg investerarna att det inte längre gick att sälja tillgången vidare till marknaden oavsett pris eftersom det inte fanns någon fysisk lagringskapacitet. Detta gjorde att priset i alla fall tillfälligt rasade ned till minus 40 dollar per fat.

Dock stängde detta terminskontrakt kring 34 dollar den 21 maj vilket ändå bevisar att en termin alltid har ett värde. Vilket inte ska förväxlas med att terminer alltid är lyckade investeringar.


  Vad bestämmer priset på en termin?

Jämfört med optioner och andra derivat är terminer relativt enkla att prissätta då värdet på terminen egentligen bara multipliceras med den underliggande tillgången och antalet kontrakt man äger. Dock lägger man alltid till kostnaden för den riskfria räntan eftersom terminer i likhet med optioner är en hävstångsprodukt vilket kräver en lägre kapitalbindning. 

Exempel:
Låt oss säga att vi köper en indextermin där indexet står i 1 300 och räntan på en 30-dagar statsskuldväxel är 2 procent. Då kan vi räkna ut det teoretiska värdet enligt följande. 1 300 + (1 300 x 0,02 x 1/12) = 2,16. Det totala värdet enligt följande uträckning säger oss att en indextermin med en månads löptid är värd cirka 1 302 kronor. I denna beräkning har ingen hänsyn tagits till eventuella ändringar i indexet underliggande tillgångar vilka kan påverkas av utdelningar, emissioner och andra 

Terminens värde = Underliggande tillgång + kostnaden för riskfri ränta.

         När är Terminens slutdag?

Slutdagen för terminer är alltid den tredje fredagen i slutmånaden. Detta gäller för samtliga terminer och det är på denna dag som avräkning eller leverans av den underliggande tillgången sker. Om den tredje fredagen i slutmånaden inte skulle infalla på en bankdag gäller alltid den närmsta föregående bankdagen.

               Forward eller Future


Likt optioner kan terminer delas in i två olika typer, vilka är Future eller Forward. Aktieterminer är vanligen av klassen Forward medan indexterminer är av klassen Future.

Skillnaden mellan dessa två är följande:

Forward:

– Betalning och leverans sker på slutdagen.
– Generellt Aktieterminer.
– Forward kontrakt kan i vissa lägen skräddarsys med specifika villkor mellan två parter, detta kan medföra svårighet att handlas på en andrahandsmarknad.

Future:

– Avräkning sker dagligen.
– Generellt Indexterminer.

– Futures kontrakt är standardiserade för att just vara lätta att handla på börsen.

Forward
En Forward innebär att betalning och leverans sker på slutdagen av terminen.

Därav påminner Forward terminer mycket mer om de mer traditionella råvaruterminerna även om leveransen i detta fall sker kontant via en avräkning från mellanskillnaden av terminspriset och marknadspriset.

Exempel:
Låt oss säga att vi äger ett terminskontrakt för SCA där kursen är satt till 100 kronor och aktiekursen stiger till 110 kronor under löptiden. Detta betyder att på slutdagen när avräkningen sker kommer vi som innehavare att erhålla 10 kronor. Om kursen i stället har gått ned till 90 kronor kommer 10 kronor att dras från vårt konto.

Future
En Future innebär att en avräkning eller kommer att ske dagligen från mellanskillnaden i relation till gårdagens kurs. Avräkningen i detta fall kan därför översättas till den dagliga vinsten eller förlusten för innehavaren och utställaren.

Denna avräkning kommer att ske så länge du äger terminen och den sker i direkt korrelation med den underliggande tillgången. 

Exempel:
Låt oss säga att vi äger OMXS30 vilket är en OMX-termin och kursen går upp från 1300 till 1305. Eftersom kursen har gått upp med 5 punkter kommer vi att i slutet av dagen få 5 kronor insatt på vårt konto. Om kursen i stället skulle sjunka till 1295 kommer motsvarande 5 kronor att dras från vårt konto.

 

Vad betyder OMXS309L eller ERICB9X?

Terminer namnges idag enligt samma modell som optioner med en viktig skillnad, det finns inte någon köp- eller säljtermin. Terminer finns enbart i en enda form och det är köp, därav kommer terminen på din skärm att alltid innebära ett köp av underliggande tillgång.

När vi pratar om terminer på den finansiella marknaden pratar vi främst om OMX-Terminer eller om Aktieterminer vilka kan namnges enligt följande modell.

Exempel 1 OMXS309L
OMXS30 anger att det är en OMX-termin för indexet OMXS30.
9 anger att slutåret är 2009.
L står för december som är terminens slutmånad. Här får vi även information om att det är OMX-termin.

Exempel 2 ERICB9X
ERICB anger att det är en aktietermin för Ericssons B-aktie.
9 anger att slutåret är 2009.
X står för december som är terminens slutmånad. Här får vi även information om att det är aktietermin.

 

För att förenkla namngivningen på terminer kan du följa denna enkla mal:

– Tre eller fler siffror eller bokstäver som anger vad terminen gäller, till exempel om terminen avser ett index eller en aktie.
– Vilket år terminen avser.
– Visar om det är en OMX-termin (A-L) eller om det är en Aktietermin (M-X) och vilken slutmånad det är.

Hur vet man vilken månad terminen avser och om det är aktie- eller OMX-termin?
För att veta vilken månad en termin går till lösen och om det avser en aktie- eller OMX-termin har terminsmarknaden delat upp dem alfabetiskt. Bokstäverna A-L betyder att det är en aktietermin med lösenmånad januari till december. M-X betyder att det gäller OMX-termin med lösenmånad januari till december. 

 

                                                                       

OMX-terminer - Aktieterminer

                             

A januari - M januari

                             

B februari - N februari

                             

C mars - O mars

                             

D april - P april

                             

E maj - Q maj

                             

F juni - R juni

                             

G juli - S juli

                             

H augusti - T augusti

                             

I september - U september

                             

J oktober - V oktober

                             

K november - W november

                             

L december - X december

 

 

    Hur sker handeln med terminer?

Som förklarat ovanför är en termin ett kontrakt. Dessa kontrakt motsvarar vanligtvis men inte nödvändigtvis 100 stycken av den underliggande tillgången och en handelspost för en aktie- och OMX-termin är 1 kontrakt. Utöver detta sker terminshandel liksom optionshandeln via OM:s handelssystem.

 

Om du köper en termin gällande OMX för april förbinder du dig att köpa den underliggande tillgången (indexet) till det satta terminspriset den tredje fredagen i april. Om du av någon anledning inte vill behålla terminen längre kan du när som helst avsluta affären genom att sälja en position i motsatt riktning vilket är lika stor som terminen. Detta kallas oftast att du ``nettar´´ din position och betyder egentligen att du hamnar på noll. Alternativt kan du skapa en ny termin och sälja den över marknaden vilket motsvarar din egen terminsposition.

Normalt kräver mäklare eller banker att den som önskar att handla med terminer godkänner ett avtal avseende derivathandel för att få rättigheten att handla med terminskontrakt. De kan även kräva en buffert med kapital som säkerhet vilket motsvarar en del av positionen.


                         Hävstång


Terminskontrakt är vilket vi tidigare har konstaterat ett kontrakt varav 1 kontrakt normalt motsvarar 100 stycken av den underliggande tillgången.

Detta i kombination att de flesta banker och mäklare brukar kräva ett säkerhetskrav runt 10% av terminspositionen innebär att spekulanter kan ta en större position i den underliggande tillgången än vad som annars hade varit möjlig.

Exempel 1 Aktier:
Låt oss säg att vi vill köpa aktier i Svenska Handelsbanken och vi har för tillfället 10 000 kronor att köpa för. I detta exempel handlas SHB A för 100 kronor per aktie. Detta betyder att vi enbart kan köpa 100 aktier för våra pengar. 

Om kursen skulle gå upp till 110 kronor kommer vi att tjäna 10 kronor per aktie eller 10 x 100 = 1 000 kronor.

Hade kursen istället gått ned till 90 kronor hade den teoretiska förlusten vid en försäljning blivit 1 000 kronor.

Exempel 2 Aktietermin:
Låt oss nu säga att vi istället för aktier köper ett terminskontrakt i SHB A där säkerhetskravet är 10%. I detta fall kan vi via hävstång köpa 10 kontrakt där varje kontrakt är 100 aktier. Detta kommer då att kosta 10 000 kronor men om vi hade köpt aktierna direkt över marknaden hade värdet varit 100 000 kronor.

Om aktierna nu går upp till 110 kronor kommer vinsten att bli 10 X 10 x 100 = 10 000 kronor.

Hade aktiekursen dock stått i 90 kronor vid slutdagen hade investeraren i teorin förlorat 10 000 kronor.

 

                                           Risk


Risken i en termin är beroende på vilken typ av termin innehavaren äger. Normalt innebär risken med råvaruterminer att du som investerare blir ståendes där med 100 000-tusen fat olja som du har köpt till överpris relativt till rådande marknadspris som du nu måste fysiskt frakta, lagra, sälja eller använda. Därav kan det vara dumt för en svensk privatperson att äga en termin för amerikansk olja när den går till lösen och leveransen sker på dagen från en oljeledning i Texas.

Risken med finansiella terminer vilka inte motsvarar en fysisk tillgång är förenat med relativt stor risk då de normalt svänger mer i värde än de underliggande tillgångarna och likt optioner har en inbyggd hävstång.

 
Dock ska det framhävas att terminer är inte lika riskfyllda som optioner vilket i detta fall kan framstå som väldigt komplexa instrument i jämförelse. 

Även terminer har en motpartrisk mot emittenten vilket innebär att det kan finnas en risk att utfärdaren av en termin inte har möjlighet att leva upp till sitt åtagande. I värsta fall kan det innebära att emittenten försätts i konkurs varav hela det investerade beloppet går förlorat.