Turbowarranter är att relativt nytt finansiellt instrument och utmärker sig ofta genom att använda en högre hävstång än en vanlig warrant.

Turbowarranter är speciellt utvecklad för en aktiv och kortsiktig snabb handel och kallas oftast för ``Turbos´´ eller knock-out-warranter. Turbowarranter brukar även klassas som en exotisk option.

Vi har tidigare gått igenom vad som skiljer en warrant från en option och konstaterat att den främsta skillnaden mellan dem är att warranter har en lång löptid.

Vad som dock skiljer en vanlig warrant från en turbo är att turbowarranter kan knockas innan löptiden rinner ut. Det vill säga om den underliggande tillgången passerar en viss nivå löses turbowarranten ut.

Notis: Alla exempel är beräknade som 1 enhet om inget annat anges, normalt handlas optioner om 100 eller 1 000. Alla exempel är exkl premie och eventuella avgifter.

Stop-loss

Som nämnt ovan kan en turbowarrant knockas om den passerar en viss stop-loss nivå. Denna nivå brukar även kallas barriär eller knock-out nivå.

Vad denna nivå avser kan skilja sig åt och generellt kan turbowarranter använda sig av två olika typer. En stop-loss där stop-lossen och lösenpriset är på olika nivåer. Eller den andra varianten som har både stop-loss och lösenpris på samma nivå.

Vad händer när warranten knockas?
Om turbowarranten skulle knockas kommer handeln att upphöra med

instrumentet. Efter det kommer en period om 3-6 timmar starta där turbowarrantens slutliga värde fastställs av utfärdaren/emittenten. Om turbowarranten under denna period har ett värde kommer detta att betalas ut till innehavaren.

Köpturbowarrant

Som med warranter och optioner köper du en köpturbowarrant om du tror att priset på den underliggande tillgången ska stiga under turbons löptid. För en köpturbowarrant är stop-loss nivån över eller lika med lösenpriset

Säljturbowarrant

Motsatsen mot en köpturbowarrant är en säljturbowarrant och denna stiger i värde om den underliggande tillgången sjunker. För en säljturbowarrant stopp loss-nivån under eller lika med lösenpriset

Vad är skillnaden mellan en warrant och en turbowarrant?

1. Stop-loss. Turbon upphör om den når ett bestämt värde och detta kan leda till en vinst eller en förlust på hela eller delar av ditt kapital.

2. Priset på en turbowarrant är mer linjärt än en vanlig warrant och turbon påverkas inte av den underliggande tillgångens volatilitet i samma utsträckning. Detta beror på att villkoren för en köpturbowarrant på emissionsdagen sätts så att priset på underliggande tillgång är högre än lösenpris, och för en säljturbowarrant är priset på underliggande tillgång lägre än lösenpriset. Stop loss-nivån ser till att det villkoret alltid gäller.


         Vad betyder TABB6D60SHB?

En turbowarrant följer samma steg som en vanlig warrant vid namngivning men med undantaget att du oftast lägger till ett T i början av beteckningen. Detta T står då för turbo.

Exempel:  1 TABB6D60SHB
T anger att det är en turbo.

ABB anger att det är en warrant på ABB aktien.

6 anger att slutåret är 2006.

D står för april vilket är warrantens slutmånad. Här får vi också information om att det är en köpturbowarrant.

60 är lösenpriset.

SHB är utgivaren och i det här fallet är detta Handelsbanken.

Exempel: 2 TERI602HSHB 

T anger att det är en turbo.
ERI anger att det är en warrant på Ericsson aktien.
60 är lösenpris.
2 anger att slutåret är 2012.
H står för augusti vilket är warrantens slutmånad. Här får vi också information om att det är en köpturbowarrant.
SHB är utgivaren och i det här fallet är detta Handelsbanken.

För att göra det ännu tydligare kan du följa dessa 6 enkla steg:

1. T anger att det är en turbo.
2. Tre eller fyra bokstäver som anger vilken tillgång warranten avser.
3. Lösenåret kommer precis efter tillgångens namn.
4. Här beskriver bokstaven om det är en köp- eller säljwarrant och vilken lösenmånad den har.
5. Sedan kommer lösenpriset.
6. I slutet kommer de bokstäver som anger vem utgivaren är.

Hur vet man vilken månad det är och om det är köp eller sälj?

För att veta vilken månad en turbowarrant går till lösen och om det avser en köp- eller säljturbowarrant har warrantmarknaden delat upp dem alfabetiskt. Bokstäverna A-L betyder att det är en köpturbowarrant med lösenmånad januari till december. M-X betyder att det gäller säljturbowarrant med lösenmånad januari till december.

Månadsbeteckningen anger alltså om det är en köp- respektive säljturbowarrant och vilken månad som är slutmånad. Nedan listas de olika månadsbeteckningarna:

Köpwarrant  -   Säljwarrant

A januari - M januari

B februari - N februari

C mars - O mars   

D april - P april

E maj - Q maj   

F juni - R juni

G juli - S juli

H augusti - T augusti

I september - U september

J oktober - V oktober

K november - W november

L december - X december   

Var dock vänlig notera att detta enbart är ett exempel och att turbowarranter inte är standardiserad vilket betyder att även de kan namnges olika beroende på utfärdare.

Vad bestämmer priset på en turbowarrant?

De faktorer som en innehavare och utfärdare måste ta i beaktning är priset på den underliggande tillgången, eventuella utdelningar i nämnd tillgång, volatiliteten (svängningar i underliggande tillgång), knockout-nivå och löptid.

Nedanför kommer vi nu att lista prissättningsmekanismerna för en turbowarrant:

– Marknadsräntan. En höjd ränta blir en finansieringskostnad för emittenten och adderas på köpturbowarranten och för en säljturbowarrant dras denna kostnad bort i form av en rabatt.

– Utdelningar i underliggande tillgång. Det ska dock noteras att redan kända utdelningar ska vara inräknade i turbowarrantens pris.

– Riskpremie. Premien fungerar som ett skydd för emittenten mot förluster vid en eventuell knockout. Denna styrs av marknadsosäkerhet och knockout-nivån.

– Spread. Skillnaden mellan köp- och säljkursen då handeln av turbowarranter handlas direkt över börsen.

Hur värderar vi warranten under löptiden?

När vi värderar en turbowarrant finns det bara ett värde att följa och det är realvärde. Detta då vi redan vet att turbowarranten kommer att knockas om tillgången faller under stop-lossen, därav finns ingen osäkerhet gällande tidsvärde. Nedan finner ni en sammanfattning.

Realvärde:

Realvärde köpturbwarrant = (Aktuell kurs på underliggande tillgång - Lösenpris) / paritet

Realvärde säljturbowarrant = (Lösenpris - Aktuell kurs på underliggande tillgång) / paritet

Hur värderar vi turbowarranten vid knockout?
Vi har tidigare förklarat vad som sker när en turbowarrant knockas och här följer den matematiska beräkningen. Referenskursen är som tidigare en beräkning av tillgångens värde 3-6 timmar efter knockout.

Köpturbowarrant = (Referenskurs – lösenpris) / paritet

Säljturbowarrant = (Lösenpris – referenskurs) / paritet

Warrantens värde på slutdagen?
Nedan finner ni en enkel modell för att beräkna turbowarrantens värde på slutdagen:

Köpturbowarrant = (Slutkurs på underliggande tillgång lösenpris) / paritet

Säljturbowarrant = (Lösenpris – Slutkurs på underliggande tillgång) / paritet

Hävstång
Även turbowarranter handlas med samma hävstång som en traditionell warrant och option. Du kan räkna ut turbowarrantens aktuella hävstång med följande formel:

Hävstång = Pris på den underliggande tillgången / (Pris på warrant x Antal warranter per aktie).

Paritet
När du handlar med turbowarranter vilka följer en aktie är det även viktigt att ta reda på pariteten. Paritet avser det antal warranter som krävs för att köpa rätten till den underliggande aktien. Eller även kallat ``antal warranter per underliggande´´. Detta är även någonting som varierar från warrant till warrant och det kan förekomma paritet på två men även på 100. Paritet kan även benämnas som warrantens multiplikator.

Exempel:

Om en turbowarrant har en paritet på 10 så krävs det följande 10 turbowarranter för att få rätten att köpa 1 aktie.  Enligt multiplikatorn är turbowarranten värd 0,1 (1/10). 


               Räkna ut hävstången


Nu har vi gått igenom realvärde, hävstång och paritet men hur beräknar vi hävstången? Det vi vill veta för att kunna räkna ut det måste vi veta realvärde, paritet, kursen på den underliggande tillgången, lösenpris och spreaden.

Exempel:
Vi utgår i detta exempel från följande faktorer.

1.  Spreaden är 6 öre mellan köp och säljkurs i relation till realvärde.
2. Vi köper OMXS30 vilket har en kurs på 1040.
3. Pariteten är 100 för en enhet.
4. Vi vill köpa 100 enheter eller 10 000 turbowarranter.
5. Lösenpris 1000.

Realvärde:

Realvärde = aktuell kurs på underliggande tillgång - lösenpris / paritet
1040 - 1000 / 100 = 0.40 kronor.

Vi antar nu att vi vill köpa 10 000 turbowarranter varav priset är 0.40 kronor per warrant och spreaden är 6 öre. Då blir kostnaden för 10 000 turbowarranter 4 600 kronor. Eller 0.40 + 0.06 x 10 000 = 4600 kronor.

Vi har tidigare konstaterat att pariteten är 100 och att vi vill köpa 100 enheter eller 10 000 turbowarranter. Vi har även konstaterat att vår insats är 4 600 kronor. Det vi nu kan ta fram är att vi har via våra 4 600 kronor exponerat oss mot 100 x 1040 = 104 000 kronor eller antal enheter x marknadspris = exponering.

En hävstång beräknas då genom att ta exponeringen / investerat belopp = hävstång. Eller 104 000 / 4 600 = 22,6. Om den underliggande tillgången rör sig 1% så kommer turbowarranten att öka nästan 23 gånger snabbare procentuellt.

Elasticitet
Ett förekommmande ord inom handel med turbowarranter är elasticitet. Elasticiteten anger hur mycket turbons värde förväntas ändras i procent, när underliggande tillgång rör sig en procent.

Delta
Ett annat förekommande ord inom handel med turbowarranter är delta. Då vi redan tidigare har konstaterat att turbowarranten inte påverkas lika mycket av rörelsen i den underliggande tillgången till följd av funktionen av en stop-loss säger man att relationen är 1:1. Eller att delta alltid är nära 1 vilket betyder att om den underliggande tillgången rör sig 1 krona så kommer även turbowarrantens värde röra sig med 1 krona. Även nämnt ”ett-till-ett”.

            Vad sker när turbowarranten                               når slutdagen?

Som med en vanlig warrant kommer turbowarranten förfalla och om det finns ett realvärde sker en avräkning och denna är alltid kontant. Om det inte finns ett realvärde kommer en avnotering av värdepappret ske från börsen utan några ytterligare åtgärder.

Undantag är om turbowarranten skulle knockas i förtid varav en beräkning av det faställda värdet då sker under en period om 3-6 timmar.

                                 Risk

När du handlar med turbowarranter löper du stor risk att du förlorar hela ditt satsade kapital om de skulle nå knockout. Till skillnad mot optioner och warranter har du inget alternativ om en turbowarrant skulle nå stop-loss utan den förfaller värdelös direkt.

Ägare av en turbowarrant har även en emittentrisk vilket innebär att om emittenten inte kan fullfölja sina åtaganden eller om emittentet har försatts i konkurs kan Turbowarranten förfalla värdelös.

                               Villkor

Warranter och särskilt turbowarranter kan innehålla speciella villkor som emittenten(utfärdaren) sätter på warranten. Det är oerhört viktigt för dig som investerare att läsa på om dessa men även att ni förstår dem. Eftersom alla emittenter kan sätta olika villkor ska du aldrig handla i tro att samma villkor alltid gäller. En enkel regel att följa är att om du inte vet eller förstår villkoren i det specifika värdepappret investera inte.